I två veckors tid har jag mått bedrövligt illa. Illamående hela tiden, rejält ont i magen när jag äter och efteråt. Lugnar sällan ner sig tills det egentligen är dags att äta igen. Så det har varit en kamp att ÄTA. Lågkolhydratsstriktheten har inte varit något problem alls dock, snarare har jag ätit för lite så ketonerna har legat på skyhöga värden när jag mätt (igår morse 4.0).
För en vecka sedan sökte jag vård akut pga detta och det var i alla fall inget allvarligt. Nu verkar det som att jag nog lider av tarmkatarr, eller IBS (om det håller i sig är det namnet det får, sa farbror doktorn). Glädjande nog så läser jag att lågkolhydratskost är PRECIS vad kroppen behöver om man har de här problemen, så jag fortsätter kämpa.
För att inte ligga på svältnivåer med ketonerna (och alltså inte svälta kroppen då) funderade jag mycket på vad jag kan äta utan att få ihållande ont i magen i flera timmar. Kom på att LCHF-smoothie kanske skulle funka, kombinerat med proteinpulver för att få i mig tillräckligt med både fett och proteiner. Provade det igår kväll och visserligen fick jag ont i magen men det gick över på knappt en timme. FRAMGÅNG!!!
Enda problemet jag hade var att hitta ett proteinpulver med lågt kolhydratsinnehåll OCH som inte är sojabaserat. Men det gick det med, med hjälp av maken.
Så, jag hoppas att den nya regimen ska ge gott resultat för magen. För ledvärken har den redan gjort det. Hela kroppen mår mycket bättre och inflammationerna är på tillbakagång. Kort sagt: jag är en VINNARE!
2017-06-19
Värsta skovet hittills med PSOA
Det som jag trodde skulle vända iom resan till USA, då jag gick från att ha ont till att inte ha ont nästan alls, blev inte riktigt så. Istället kom värken tillbaka med oanad styrka och det GÅR. INTE. ÖVER.
Jag har varit nere under isen, gråtit, förbannat orättvisan. Och jag har varit hemma från jobbet. Händerna slutade funka. Det går inte att jobba utan händer som funkar, inte ens som projektledare... Men extrem vila för händerna i två veckor och ett försiktigt upptrappande har hjälpt. Och när det började bli snällare i händerna igen så steg humöret och även om värken sitter på andra ställen i kroppen istället så går det att tänka positivt. Faktiskt. :)
En sista kraftansamling nu i sommar tog jag tag i nu, för att se om noll kolhydrater i maten kan vända trenden. Annars blir det medicinering av det otäckare slaget i höst.
Dock är det rätt tufft att gå in och försöka nolla kolhydraterna, så istället får jag andra problem (sockerabstinens). Huvudvärk, ont i magen, illamående... Underbara grejer... Men det är i alla fall övergående på väldigt kort sikt, nån vecka bara. Sedan hoppas jag att resten också ger med sig, snabbt!
Jag har varit nere under isen, gråtit, förbannat orättvisan. Och jag har varit hemma från jobbet. Händerna slutade funka. Det går inte att jobba utan händer som funkar, inte ens som projektledare... Men extrem vila för händerna i två veckor och ett försiktigt upptrappande har hjälpt. Och när det började bli snällare i händerna igen så steg humöret och även om värken sitter på andra ställen i kroppen istället så går det att tänka positivt. Faktiskt. :)
En sista kraftansamling nu i sommar tog jag tag i nu, för att se om noll kolhydrater i maten kan vända trenden. Annars blir det medicinering av det otäckare slaget i höst.
Dock är det rätt tufft att gå in och försöka nolla kolhydraterna, så istället får jag andra problem (sockerabstinens). Huvudvärk, ont i magen, illamående... Underbara grejer... Men det är i alla fall övergående på väldigt kort sikt, nån vecka bara. Sedan hoppas jag att resten också ger med sig, snabbt!
2017-04-21
Ner i vikt under resan till USA
Japp, du läste rätt. Jag åkte till USA en vecka (Star Wars Celebration i Orlando, Florida) och märkte när jag kom hem att jag vägde 0.8 kg mindre än senast jag vägde mig (innan resan nån gång).
Det är inte det jag förväntade mig, men det kan nog enkelt förklaras med:
1. Massor med steg gångna varenda dag vi var där (besök på Disneyland, Universal studios och så klart Star Wars Celebration)
2. Varmt väder, som jag inte gillar, så jag var aldrig hungrig
Trots att jag åt det jag ville när jag ville, så åt jag nog betydligt mindre än normalt överlag. Så det var ingen deppig historia att komma hem och ställa sig på vågen i alla fall!
Dock mår jag fruktansvärt dåligt mentalt efter resan. Först tyckte jag det var rätt ok att vara en "smal person" jämfört med så många runt mig, men efter en vecka så tyckte jag bara det var jobbigt att det är så socialt accepterat att vara tjock nog att inte ens orka gå. För de var överallt, de som verkligen led av sin fetma. De åkte elmopeder/rullstolar eller var så tjocka att de svettades av att gå långsamt. De var överallt. Jag blev verkligen illa berörd. Inte över att de var så så tjocka och mådde så dåligt, utan att samhället inte över huvudtaget hjälper dem att nå ett hälsosammare liv. Istället anpassade sig samhället så att alla kan fortsätta vara tjocka utan att ens se det som ett problem. Men det måste det ju vara. JAG är tjock, lider av fetma enligt BMI, lider av att vara tjock rent fysiskt (min sjukdom blir ju bara sämre av att jag är tjock) och där var jag en av de smala... Ofattbart.
Så, en oväntad bieffekt av min resa är att jag har om möjligt ÄNNU mer motivation att bli en mindre människa. Det går väldigt bra, återgick till bra kosthållning när jag kom tillbaka till Sverige och fortsätter bara köra på. Det kommer ta tid, det inser jag, men jäklar i min låda vad jag är motiverad att gå ner i vikt, må bättre och BLI bättre!
Det är inte det jag förväntade mig, men det kan nog enkelt förklaras med:
1. Massor med steg gångna varenda dag vi var där (besök på Disneyland, Universal studios och så klart Star Wars Celebration)
2. Varmt väder, som jag inte gillar, så jag var aldrig hungrig
Trots att jag åt det jag ville när jag ville, så åt jag nog betydligt mindre än normalt överlag. Så det var ingen deppig historia att komma hem och ställa sig på vågen i alla fall!
Dock mår jag fruktansvärt dåligt mentalt efter resan. Först tyckte jag det var rätt ok att vara en "smal person" jämfört med så många runt mig, men efter en vecka så tyckte jag bara det var jobbigt att det är så socialt accepterat att vara tjock nog att inte ens orka gå. För de var överallt, de som verkligen led av sin fetma. De åkte elmopeder/rullstolar eller var så tjocka att de svettades av att gå långsamt. De var överallt. Jag blev verkligen illa berörd. Inte över att de var så så tjocka och mådde så dåligt, utan att samhället inte över huvudtaget hjälper dem att nå ett hälsosammare liv. Istället anpassade sig samhället så att alla kan fortsätta vara tjocka utan att ens se det som ett problem. Men det måste det ju vara. JAG är tjock, lider av fetma enligt BMI, lider av att vara tjock rent fysiskt (min sjukdom blir ju bara sämre av att jag är tjock) och där var jag en av de smala... Ofattbart.
Så, en oväntad bieffekt av min resa är att jag har om möjligt ÄNNU mer motivation att bli en mindre människa. Det går väldigt bra, återgick till bra kosthållning när jag kom tillbaka till Sverige och fortsätter bara köra på. Det kommer ta tid, det inser jag, men jäklar i min låda vad jag är motiverad att gå ner i vikt, må bättre och BLI bättre!
2017-04-05
Huvudstupa rakt in i ett skov
Det är en sak jag inte kan hantera mentalt, tydligen. Skov. Dessa eländiga svängningar i sjukdomen som gör att jag inte fungerar normalt varken i kropp eller knopp.
En hel månad gick jag och mådde eländigt innan jag tog tag i vikten igen. Må eländigt betyder äta vad jag vill och orkar och naturligtvis har jag ätit fel, fel, fel. I slutet på mars fick jag nog av mig själv, så nu har jag kört kontrollerat igen i 1,5 vecka.
Nästa vecka ska jag och maken på en veckas semester i Orlando. Det kommer uppenbarligen bli tufft att hålla någon slags kosthållning i sockrets förlovade land. Men det räknar jag med och det får vara så. Sedan fortsätter kampen när jag kommer hem igen, annandag påsk.
En hel månad gick jag och mådde eländigt innan jag tog tag i vikten igen. Må eländigt betyder äta vad jag vill och orkar och naturligtvis har jag ätit fel, fel, fel. I slutet på mars fick jag nog av mig själv, så nu har jag kört kontrollerat igen i 1,5 vecka.
Nästa vecka ska jag och maken på en veckas semester i Orlando. Det kommer uppenbarligen bli tufft att hålla någon slags kosthållning i sockrets förlovade land. Men det räknar jag med och det får vara så. Sedan fortsätter kampen när jag kommer hem igen, annandag påsk.
2017-02-12
Sakta men säkert neråt
Har inte vägt mig på en vecka nu, men imorse var det dags. Ett halvt kilo till har försvunnit! Jag tror det var två veckor sedan jag tog fram måttbandet med, men även det var det dags för imorse. Tre centimeter borta runt rumpan, den förhatligt stora! Hurra!!! Och en centimeter runt låret, 1,5 runt överarmen och en under bysten. Massor med centimetrar som försvunnit!!!
Över bysten mätte jag inte, eftersom jag vill ha BH på mig så det blir lika. Men jag tänkte på det igår kväll, BH kupan har blivit lite för stor på den jag hade på mig igår, så nog händer det saker allt. För mig med H-kupa så kan jag ju utan större överraskning för läsaren erkänna att det är välkommet!
När jag skulle till affären igår eftermiddag så tänkte jag på att det nog är väldigt mycket fett på insidan av magen som försvunnit. För det är enklare att vika ihop mig själv för att knyta skorna, det tar inte emot lika mycket helt enkelt. Det är sådana där saker som jag inte alls tänkt på att det blivit jobbigare på senare år, men nu slog det mig. :)
På det hela taget känns det bra att det går åt rätt håll. Sedan önskade jag ju så klart att det gick fortare, men jag kan ju inte få allt.
Över bysten mätte jag inte, eftersom jag vill ha BH på mig så det blir lika. Men jag tänkte på det igår kväll, BH kupan har blivit lite för stor på den jag hade på mig igår, så nog händer det saker allt. För mig med H-kupa så kan jag ju utan större överraskning för läsaren erkänna att det är välkommet!
När jag skulle till affären igår eftermiddag så tänkte jag på att det nog är väldigt mycket fett på insidan av magen som försvunnit. För det är enklare att vika ihop mig själv för att knyta skorna, det tar inte emot lika mycket helt enkelt. Det är sådana där saker som jag inte alls tänkt på att det blivit jobbigare på senare år, men nu slog det mig. :)
På det hela taget känns det bra att det går åt rätt håll. Sedan önskade jag ju så klart att det gick fortare, men jag kan ju inte få allt.
2017-02-06
I helgen har det varit jobbigt
En av mina fallgropar är när jag blir sjuk. Då vill jag inte äta, sedan blir jag jättehungrig och orkar inte laga mat utan vill äta godsaker, mackor, vad som helst som går fort. Jag blev sjuk i fredags och har sedan dess följt mönstret ovan. Igår morse tröttnade jag på mig själv. Så jag åt en macka till frukost för ärligt talat, är det så förbaskat viktigt så...
Självfallet fick jag ont i magen. Det var precis vad jag behövde! Tog mig ur "sockerskriket" och fokuserade rätt resten av dagen. Mentalt blev det också en bra signal överlag: du mår ju inte bra av sån där skit, pucko! :) Har för övrigt fortfarande magknip, så det sitter i och det känns som ett bra straff.
Igår morse visade vågen 91,8, samma vikt idag med. Hittills har jag alltså gått ner 4,9 kg. När jag uppdaterade min Weight tracker-bild så kom jag ihåg att historiken finns ju där. När jag kollade genom den har jag de senaste sex åren (så länge jag använt samma weight tracker) vägt så lite som 83,7 kg (2013) men de senaste tre åren har jag legat över 90-sträcket med fluktueringar där jag försökt göra något men aldrig kommit mer än de där beryktade tre veckorna.
Så, idag när jag sitter hemma med feber, med ett barn som fortfarande ligger i sängen och sannolikt har ännu mer feber (det hade han igår kväll redan) så finns det tid för lite reflektioner. Jag har kommit fram till:
1. Är det svårt att stå emot, ät något litet men "onyttigt" och låt det vara bra så. Uppenbarligen klarar jag det just nu, men det ska inte bli en vana eftersom jag ju förut ramlat av vagnen på det viset. Dessutom får jag magknip och det är en riktigt bra väckarklocka!
2. Det går vansinnigt mycket långsammare med vikten nu än det gjort förr med lågkolhydratskost. Möjligen har det med min ålder att göra, vad vet jag. Det jag vet nu är att det får ta tid, huvudsaken är att jag kommer dit jag tänkt mig, även om det tar längre tid.
3. Jag är för jäkla bra som hållit ut DUBBELT så lång tid denna gång jämfört med tidigare omgångar. Fem hela veckor nu jämfört med ca 2,5 förr. Jag kommer klara det denna gång!
Självfallet fick jag ont i magen. Det var precis vad jag behövde! Tog mig ur "sockerskriket" och fokuserade rätt resten av dagen. Mentalt blev det också en bra signal överlag: du mår ju inte bra av sån där skit, pucko! :) Har för övrigt fortfarande magknip, så det sitter i och det känns som ett bra straff.
Igår morse visade vågen 91,8, samma vikt idag med. Hittills har jag alltså gått ner 4,9 kg. När jag uppdaterade min Weight tracker-bild så kom jag ihåg att historiken finns ju där. När jag kollade genom den har jag de senaste sex åren (så länge jag använt samma weight tracker) vägt så lite som 83,7 kg (2013) men de senaste tre åren har jag legat över 90-sträcket med fluktueringar där jag försökt göra något men aldrig kommit mer än de där beryktade tre veckorna.
Så, idag när jag sitter hemma med feber, med ett barn som fortfarande ligger i sängen och sannolikt har ännu mer feber (det hade han igår kväll redan) så finns det tid för lite reflektioner. Jag har kommit fram till:
1. Är det svårt att stå emot, ät något litet men "onyttigt" och låt det vara bra så. Uppenbarligen klarar jag det just nu, men det ska inte bli en vana eftersom jag ju förut ramlat av vagnen på det viset. Dessutom får jag magknip och det är en riktigt bra väckarklocka!
2. Det går vansinnigt mycket långsammare med vikten nu än det gjort förr med lågkolhydratskost. Möjligen har det med min ålder att göra, vad vet jag. Det jag vet nu är att det får ta tid, huvudsaken är att jag kommer dit jag tänkt mig, även om det tar längre tid.
3. Jag är för jäkla bra som hållit ut DUBBELT så lång tid denna gång jämfört med tidigare omgångar. Fem hela veckor nu jämfört med ca 2,5 förr. Jag kommer klara det denna gång!
2017-02-02
Sjuk igen?
Det är inte lätt att ha nedsatt immunförsvar när alla på jobbet snörvlar och nyser. Just nu är jag väldigt trött och varm och det känns som jag har feber med. Men se det går inte just nu, imorgon har jag en intervju för ett nytt jobb hos min nuvarande arbetsgivare. Så kan jag ju inte vara sjuk, eller hur?
Vågen visade sig vara lite tveksam imorse och den fladdrade runt på nuvarande vikt och en ett halvt kilo mindre. Förväntar mig att det blir minus snart, men det är härligt att jag faktiskt inte bryr mig. Så länge jag krymper i centimeter spelar det ingen roll, ju. Det är en befriande känsla och jag är väldigt glad över att ha slutat leva för vikten.
2017-02-01
Spännande förändringar (eller inte)
Jag var sjuk i helgen. Åt inte alls så mycket som jag skulle, speciellt inte fettmängden. Så inte HELT överraskande sa vågen till mig i måndags att jag lagt på mig 0,6 kg. Jag gissade på vätska, så jag deppar inte speciellt mycket.
Igår visade vågen samma sak, men jag ansträngde mig både i måndags och igår för att äta mer fett. En parentes är att jag nog behöver börja logga hur mycket jag får faktiskt i mig. Men i alla fall, imorse hade jag tappat de där sex hektona igen. Så, det var nog vätska. :)
Sedan förra veckan har jag dock, vågen obeaktad, tappat en centimeter både runt höfter, lår och överarm. Mätte inte bysten av någon anledning, midjan var densamma som förra veckan.
Eftersom jag väldigt gärna VILL tappa centimetrar runt höfter och lår är jag väldigt glad över att det hänt. Vågens vikt hit eller dit spelar väldigt lite roll faktiskt, jämfört med det faktum att jag KRYMPER!
Tillåt mig lite glädjeskutt och sånt: HURRA FÖR MIG FÖR JAG ÄR SÅ HIMLA BRA! :)
Igår visade vågen samma sak, men jag ansträngde mig både i måndags och igår för att äta mer fett. En parentes är att jag nog behöver börja logga hur mycket jag får faktiskt i mig. Men i alla fall, imorse hade jag tappat de där sex hektona igen. Så, det var nog vätska. :)
Sedan förra veckan har jag dock, vågen obeaktad, tappat en centimeter både runt höfter, lår och överarm. Mätte inte bysten av någon anledning, midjan var densamma som förra veckan.
Eftersom jag väldigt gärna VILL tappa centimetrar runt höfter och lår är jag väldigt glad över att det hänt. Vågens vikt hit eller dit spelar väldigt lite roll faktiskt, jämfört med det faktum att jag KRYMPER!
Tillåt mig lite glädjeskutt och sånt: HURRA FÖR MIG FÖR JAG ÄR SÅ HIMLA BRA! :)
2017-01-28
Sysselsättning när jag är sjuk
Igår blev jag sjuk, på natten till fredag. Det hade varit på väg ett par dagar så det var inte helt oväntat. Svullen hals och feber. Efter att ha suttit vid datorn och spelat spel, läst FB sjutton gånger, funderat över om jag skulle laga mat eller bara gå och se en film istället, insåg jag att jag ju faktiskt tappat en hel del centimetrar på överkroppen. Så varför inte städa garderoben och rensa bland alla tröjor?
Sagt och gjort. Jag gick genom hela hyllan med "tröjor och annat som är ok på jobbet" och vet ni vad? Även det längst bak, det som jag sorterade undan som för tight eller smått för ett par år sedan, de passade nu! Jag är officiellt tillbaka ner på en storlek 46/UK size 18 igen!
Så, jag kastade en hel del tröjor i storlek större i en hög, den där "det här vill jag inte ha längre"-högen. Det blev en jättestor hög. Den högen ska jag lämna till klädinsamling faktiskt. Resultatet är att det finns plats på hyllan i garderoben, jag har "nya" kläder att ha på mig till jobbet och mitt humör och motivation ökade markant (från en redan hög nivå, i alla fall motivationen)!
Nästa gång det är dags för rensning är när jag krympt om nedre delen av kroppen. Jag har alldeles för mycket centimetrar runt låren för att komma i en mindre storlek i byxor. Men när jag kommer dit så blir det ytterligare en rensning. Hyllan med byxor är nämligen överfull men det är inte många par byxor som jag faktiskt kan ha just nu. Men jag kommer dit, förr eller senare!
Sagt och gjort. Jag gick genom hela hyllan med "tröjor och annat som är ok på jobbet" och vet ni vad? Även det längst bak, det som jag sorterade undan som för tight eller smått för ett par år sedan, de passade nu! Jag är officiellt tillbaka ner på en storlek 46/UK size 18 igen!
Så, jag kastade en hel del tröjor i storlek större i en hög, den där "det här vill jag inte ha längre"-högen. Det blev en jättestor hög. Den högen ska jag lämna till klädinsamling faktiskt. Resultatet är att det finns plats på hyllan i garderoben, jag har "nya" kläder att ha på mig till jobbet och mitt humör och motivation ökade markant (från en redan hög nivå, i alla fall motivationen)!
Nästa gång det är dags för rensning är när jag krympt om nedre delen av kroppen. Jag har alldeles för mycket centimetrar runt låren för att komma i en mindre storlek i byxor. Men när jag kommer dit så blir det ytterligare en rensning. Hyllan med byxor är nämligen överfull men det är inte många par byxor som jag faktiskt kan ha just nu. Men jag kommer dit, förr eller senare!
2017-01-27
Första frivilliga avsteget
Igår hade jobbet kontorsmöte för alla konsulter. Med efterföljande mat på en lokal sportsbar. Jag bestämde mig för att följa med och äta maten som bjöds. Hamburgare åt jag. Det var gott, det var medvetet och jag åt utan dåligt samvete.
För det var en sak jag insåg här i veckan. Jag gör denna kostomläggning för att må bättre, inte för att pressa mig till att leva på ett visst sätt. Om det gör livet roligare att göra ett avsteg emellanåt, då får det vara så.
Resultatet lät inte vänta på sig, min mage är helt ur lag i dag. Men jag har inga skuldkänslor, inga tankar om "allt är ändå förstört, nu kan jag frossa i onyttigheter" och annat dumt jag tidigare hållit på mig. Faktum är att jag idag är tillbaka i vanliga vanorna utan kolhydrater och det är inget mer med det. Ja, förutom magen då. Bra påminnelse om hur tokigt det blir, kommer dröja innan jag gör om gårdagens matintag... :)
Slutresultatet lär säkerligen bli ett steg upp på vågen igen men det får vara så isf. Jag tycker inte det är ett problem faktiskt och DET är det absolut bästa med hela historien. Äntligen börjar jag hitta balansen mentalt. Visst, jag väger fortfarande 20-25 kg för mycket och jag har min ledsjukdom som inte blir bra av kolhydrater. Men jag kommer få bort kilona. Det vet jag nu. Jag KAN göra detta.
Hurra för mig!
2017-01-23
En riktigt jobbig vecka är över
Födelsedagskalas är tufft. Flera på raken är ännu värre. Det har varit kakor tillgängliga hemma, kladdkaka har bakats och ätits, chokladkartong kom svärmor med i lördags. Så... jag åt tre havrekakor med choklad på i helgen. Och jag tycker faktiskt att det känns ok. För, jag lät bli kladdkakan (trots att jag verkligen var toksugen), lät bli chokladkartongen... Tre kakor och sen fick det vara bra.
Förra veckan var jobbig även pga vågen. Jag vägde ju samma sak i flera dagar och sen gick vågen UPP i lördags. Sjukt irriterande faktiskt. 2 hekto men ändå. Så gårdagens medvetna fasta (åt inte förrän vid 11 och sedan middag vid 18) verkar varit modellen, för imorse var det ett skutt ner igen.
Oavsett så har det varit en tuff vecka 3. Jag vet varför jag misslyckats förr. Det känns VÄLDIGT bra att ha tagit mig förbi första rejäla puckeln!
Det är bara att konstatera: jag är så HIMLA bra!
Förra veckan var jobbig även pga vågen. Jag vägde ju samma sak i flera dagar och sen gick vågen UPP i lördags. Sjukt irriterande faktiskt. 2 hekto men ändå. Så gårdagens medvetna fasta (åt inte förrän vid 11 och sedan middag vid 18) verkar varit modellen, för imorse var det ett skutt ner igen.
Oavsett så har det varit en tuff vecka 3. Jag vet varför jag misslyckats förr. Det känns VÄLDIGT bra att ha tagit mig förbi första rejäla puckeln!
Det är bara att konstatera: jag är så HIMLA bra!
2017-01-20
Motivation kopplat till vågen är dumt
Jag har verkligen försökt låta bli att stirra på vågen som måttstock för hur det går för mig. Men denna vecka har jag vägt samma sak fyra dagar på raken och då kommer de löjliga tankarna.
Så, jag har idag försökt hitta alla logiska, sarkastiska kommentarer jag kan komma på att säga till mig själv när de här tankarna kommer. Exempelvis: "fyra dagar är ju för sjutton ingenting".
Det jag däremot inte gjort som jag ju skulle göra är att mäta mig själv. För det syns ju att det händer saker även om vågen inte håller med. Valkarna på ryggen har till exempel krympt. Byxorna känns större över både midja, stuss och lår.
Det gäller att fokusera på rätt saker helt enkelt. Just nu är det tungt men tänker jag bara rätt borde det vända snart!
Dessutom har vågen betett sig roligt ett par morgonar. Den kan inte riktigt bestämma sig. Så... Snart kommer nog ett skutt neråt igen. Till dess får jag tänka positivt och på rätt saker så ska det nog gå vägen.
På söndag har jag hållit ut i tre veckor med strikt kost. På måndag har jag därmed brutit mitt tidigare mönster om att ge upp ungefär här. :)
2017-01-16
Liten reflektion över min reflektion
Jag var på toa och råkade få syn på mig själv i spegeln nyss, medan jag dragit upp tröjan för att knäppa jeansen. Och det slog mig vilken skillnad det var på bara två veckor. Jag har massor med fett lagrad på magen, ja resten av kroppen med, men det på magen stör nog mest av allt.
För två veckor sedan var magen en hyfsat jämn utstickande sak. Men nu har tydligen uppblåstheten försvunnit till stor del. Kvar är två distinkta bilringar och en midja emellan. Det ser inte klokt ut med lätt skrynklig hud och allt, men det är en rejäl skillnad ändå och det tycker jag är enormt skoj!
Det fick mig att inse att jag borde ta bilder och mäta med måttband, vilket jag faktiskt inte tänkt på. Imorgon blir det av!
Och till sist: fanken vad bra jag är! Nu är det tredje veckan, den där jag brukar tappa sugen och slarva. Inte denna gången!
Lajv!
Helgen har gått fort och jag har haft så roligt! Ätit bra har jag gjort med, men kanske lite för lite egentligen. Jag har inte varit hungrig men det känns som jag ätit för lite fett, helt enkelt.
Vågen visade -0.5 kg sedan i fredags och det betyder att jag totalt förra veckan tappade 0.6 kg. Inte så vansinnigt mycket, mindre än jag hade hoppats, men jag kommer mig ändå nöjd för det har gått neråt!
Denna vecka har jag tänkt börja träna, men jag ramlade på en halkig, isig väg igår och slog i vänster knä så jag knappt kan böja på benet. Så promenader och roddmaskin lär inte hända.
2017-01-12
Nu gick det trögt
Jag försöker verkligen de flesta trix; dricka mycket, öka mängden fett, röra på mig mer. Ändå har tarmarna gått i strejk känns det som. Vilket troligtvis förklarar att vågen knappt rört sig på en vecka nästan.
Men i helgen ska jag iväg på lajv. Då blir det ännu mer rörelse och så, jag hoppas det kommer hjälpa! Denna veckas officiella vägning blir inte förrän på måndag faktiskt, men så får det bli när jag inte är där vågen är!
Har du några andra tips för att lösa mitt problem?
2017-01-09
Och så är vardagen tillbaka... nästan!
Så var då vardagen tillbaka. I alla fall nästan helt, för en sak är annorlunda: maten på jobbet! Kändes riktigt bra att ha en LCHF-smoothie till frukost och en färdig köttgryta till lunch med.
På mitt jobb rör jag mig en del eftersom jag coachar en del folk som sitter i olika ändar av kundens stora kontor. Så när jag gick från ena änden till den andra, insåg jag att byxorna ramlade ner lite. Inte av, så klart, min rumpa är alldeles för stor än. Men magen har tydligen krympt för det var inte lika mycket som stoppade byxorna från att glida neråt. Så mitt mål: att krympa kroppen, det verkar verkligen fungera! HURRA! Då gjorde det inget att vågen för tredje dagen i rad visade samma vikt. :)
Med tanke på hur mycket jag rör mig på jobbet (6000 steg utan att anstränga mig idag, som exempel) så vet jag att det kommer lösa sig med vikten med!
På mitt jobb rör jag mig en del eftersom jag coachar en del folk som sitter i olika ändar av kundens stora kontor. Så när jag gick från ena änden till den andra, insåg jag att byxorna ramlade ner lite. Inte av, så klart, min rumpa är alldeles för stor än. Men magen har tydligen krympt för det var inte lika mycket som stoppade byxorna från att glida neråt. Så mitt mål: att krympa kroppen, det verkar verkligen fungera! HURRA! Då gjorde det inget att vågen för tredje dagen i rad visade samma vikt. :)
Med tanke på hur mycket jag rör mig på jobbet (6000 steg utan att anstränga mig idag, som exempel) så vet jag att det kommer lösa sig med vikten med!
2017-01-08
Första veckan avklarad!
Min striktare hållning och planering har fungerat! Första veckan gav 3.1 kg minus! Det är verkligen inte fy skam!
Roligast idag är nog ändå viktschemat jag laddat hem. Uppenbarligen estimerar den när jag ska nå målvikt efter hur mycket vikt jag gått ner i genomsnitt. Efter en vecka tycker schemat att jag nog är klar i slutet av februari. Det tror jag dock inte på, det går inte ner 3 kg/vecka hela tiden, bara första veckan.
Men det känns bra i alla fall. Planeringen fungerar och när jag som nu varit sjuk är LCHF-smoothies verkligen räddaren i nöden. Jag har i extra mycket kokosfett och då mättar den väldigt bra, utan att jag behöver laga mat.
Imorgon är tanken att jag ska börja jobba igen efter julledigheten. Får se hur det blir med den saken, har jag feber stannar jag hemma. Annars är ju jobbet bra eftersom jag rör mig mer där. Så vi får väl se imorgon bitti helt enkelt.
Roligast idag är nog ändå viktschemat jag laddat hem. Uppenbarligen estimerar den när jag ska nå målvikt efter hur mycket vikt jag gått ner i genomsnitt. Efter en vecka tycker schemat att jag nog är klar i slutet av februari. Det tror jag dock inte på, det går inte ner 3 kg/vecka hela tiden, bara första veckan.
Men det känns bra i alla fall. Planeringen fungerar och när jag som nu varit sjuk är LCHF-smoothies verkligen räddaren i nöden. Jag har i extra mycket kokosfett och då mättar den väldigt bra, utan att jag behöver laga mat.
Imorgon är tanken att jag ska börja jobba igen efter julledigheten. Får se hur det blir med den saken, har jag feber stannar jag hemma. Annars är ju jobbet bra eftersom jag rör mig mer där. Så vi får väl se imorgon bitti helt enkelt.
2017-01-07
Dumma blogger!
Jag insåg igår att alla mina senaste poster saknade etiketter, så jag la till dem. Nu ser det ut som de tre senaste inläggen gjordes igår... Grrrrr.... Jaja, det är ett typiskt icke-problem egentligen, men ack så irriterande.
Det lustigaste just nu är nog min vikt ändå. Igår och i förrgår hade jag samma vikt, även om vågen hade lite svårt att bestämma sig på morgonen. Idag hade jag helt plötsligt tappat 0,8 kg på två dagar. Egentligen är det nog vågen och inte vikten som är lustig, när jag tänker efter. Men i vilket fall som helst kan vi ju se att var jag gjorde igår hjälpte. Jag åt och drack mer, helt enkelt.
Känns väldigt bra faktiskt, jag har varit sugen på saker men inser ju nu att det handlar om hunger och/eller törst, sant en stor portion lathet. Äter jag ordentligt blir det inte så, så enkelt är det.
Imorgon är det officell vägdag, även om jag håller koll varje dag. Vägdagen är det riktiga resultatet, medan de dagliga kontrollerna visar att jag gör rätt. Med så mycket övervikt som jag ändå har, bör det synas små förändringar nästan hela tiden. Jag förväntar mig att denna veckans förändring blir den största på en vecka, men skulle vågen stanna eller röra sig uppåt, vet jag att jag inte sköter mig. Enkelt och bra, speciellt som jag genuint inte känner mig lika pressad av just antal kilo just nu.
2017-01-06
Det är kallt!
Igår kväll när jag redan lagt mig insåg jag att jag ätit alldeles för lite. För jag, som alltid är varm som 17, låg under täcket och frös. Så idag ska jag försöka skärpa till mig, äta mer överlag.
Det har gått väldigt bra denna veckan ändå. Jag hade en del "men en macka vore väl himla gott"-tänk, speciellt igår. Det inser ju vem som helst vad det berodde på så det är ju tur jag stod emot och har en plan för hur det inte ska hända igen.
Under dagarna som gått när jag varit ledig har jag förberett matlådor för arbetsveckan som kommer. Det finns fyra burkar med köttgryta i frysen, samt en burk med färdigstekta kycklingfiléer. Jag har första veckans mat avklarad!
Provade förresten overallen jag vill kunna använda om ett par månader. Jag kommer i den, men den sitter förskräckligt tight över rumpa och lår. Så trång är den att jag inte kan böja mig ner i den. Så ja, det behövs lite förändring av kroppsform där.
Nästa helg ska jag på lajv och till det har jag provat lite kläder etc. Många av de "stridis"-grejer jag gjorde till Eleriakampanjen har jag tyvärr växt ur. Det måste åtgärdas det med.
Jag fokuserar dock på en dag i taget. Vikt är mindre viktigt (ha!) än storlek och just nu är jag less på storleken. Spelar ingen roll om jag väger massor av kilo, så länge jag inte har ett arsle stort som Afrika... Det kommer ta tid, men jag ser fram emot när det bara är halva Afrika... :)
Det har gått väldigt bra denna veckan ändå. Jag hade en del "men en macka vore väl himla gott"-tänk, speciellt igår. Det inser ju vem som helst vad det berodde på så det är ju tur jag stod emot och har en plan för hur det inte ska hända igen.
Under dagarna som gått när jag varit ledig har jag förberett matlådor för arbetsveckan som kommer. Det finns fyra burkar med köttgryta i frysen, samt en burk med färdigstekta kycklingfiléer. Jag har första veckans mat avklarad!
Provade förresten overallen jag vill kunna använda om ett par månader. Jag kommer i den, men den sitter förskräckligt tight över rumpa och lår. Så trång är den att jag inte kan böja mig ner i den. Så ja, det behövs lite förändring av kroppsform där.
Nästa helg ska jag på lajv och till det har jag provat lite kläder etc. Många av de "stridis"-grejer jag gjorde till Eleriakampanjen har jag tyvärr växt ur. Det måste åtgärdas det med.
Jag fokuserar dock på en dag i taget. Vikt är mindre viktigt (ha!) än storlek och just nu är jag less på storleken. Spelar ingen roll om jag väger massor av kilo, så länge jag inte har ett arsle stort som Afrika... Det kommer ta tid, men jag ser fram emot när det bara är halva Afrika... :)
2017-01-02
Nystart med LCHF och feber, ingen höjdarkombo
Ja har jag bestämt mig så har jag bestämt mig. Började ju igår med en striktare kost igen, trots feber och rethosta. Så självklart känner jag mig extra miserabel så här andra dagen. Trött och eländig, ingen ork alls. Men det bra är att så är det ju även om jag bara har feber, eller bara kapar kolhydrater. Så, det blir ju egentligen inte värre. Det bara känns så.
I övrigt går det bra. Jag har mat att äta klar för när jag blir hungrig. Ett viktschema laddade jag hem någonstans ifrån förut, som jag fyllt i startvikten på. Har ännu inte orkat gå och rota fram måttbandet så måtten på kroppen får vänta. Men jag har overallen jag vill kunna ha liggande i sovrummet så den kan jag prova varje vecka och se skillnaden. Räcker ju väldigt bra så! :)
Nu hoppas jag mest att det minskade antalet kolhydrater i maten kommer göra att mitt immunförsvar får den skjuts det behöver för att hiva ut viruset så jag kan åka till stan och handla det tyg jag behöver inför ett lajv jag ska på nästa vecka. Som tur är har jag ledigt denna vecka så jag ska hinna vila upp mig och handla och sy. Men det är inte utan att jag börjar känna lite stress, lajvet är ju NÄSTA VECKA!!!
I övrigt går det bra. Jag har mat att äta klar för när jag blir hungrig. Ett viktschema laddade jag hem någonstans ifrån förut, som jag fyllt i startvikten på. Har ännu inte orkat gå och rota fram måttbandet så måtten på kroppen får vänta. Men jag har overallen jag vill kunna ha liggande i sovrummet så den kan jag prova varje vecka och se skillnaden. Räcker ju väldigt bra så! :)
Nu hoppas jag mest att det minskade antalet kolhydrater i maten kommer göra att mitt immunförsvar får den skjuts det behöver för att hiva ut viruset så jag kan åka till stan och handla det tyg jag behöver inför ett lajv jag ska på nästa vecka. Som tur är har jag ledigt denna vecka så jag ska hinna vila upp mig och handla och sy. Men det är inte utan att jag börjar känna lite stress, lajvet är ju NÄSTA VECKA!!!
2017-01-01
Gott Nytt År
Första januari. Jag har väntat på den här dagen. Länge. Mest för att jag varit sjuk nästan hela december av och till. Men också för att 2017 är året jag ska sluta vara en tjockis. Så är det och så ska det bli!
Till skillnad från förut har jag gjort en plan nu för hur jag ska ta mig förbi den förhatliga vecka tre, veckan då jag alltid tappar motivationen. Den här gången ska jag göra matlådor, jag har bestämt vad det ska vara i dem redan och kommer laga mat i förväg inför veckorna som kommer.
Istället för att fokusera på vikten ska jag fokusera på storlek. Jag har en overall till min Star Wars-karaktärer som jag ska i. Den är storlek medium och just nu sitter den alldeles för tight, som ett korvskinn.
Så. Här sitter jag nu med feber och elände och hoppas att bättre kosthållning ska hjälpa immunförsvaret och därmed också vikten och omfånget!
Gott nytt år! Nu kör vi!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)