Eller ja, i alla fall för mig. Idag gick jag enligt Runkeeper över 4 km i bra takt och det enda jag fick som men av det var kram i höger vad. Inget ont i knän, fötter, höfter eller rygg. Jag är SÅ lycklig! Nu ska jag passa på att bränna bort lite av allt extra fett på kroppen genom motion också!
HURRA för mig och min samarbetsvilliga kropp!
2011-04-30
2011-04-28
Dumma allergi!
Det är så många som skriver om alla smaskiga saker man kan äta om man äter lågkolhydratskost. Deppigheten infinner sig alltid när jag läser de smaskiga recepten eftersom det är så mycket saker i där som jag inte kan äta. Dumma allergi!
I förrgår och igår provade jag om jag kunde äta lax och blomkålsmos. Svaret är nej. Jag måste testa om det är laxen eller blomkålen eller bara kombinationen, men efter två dagars illamående tror jag inte jag vill prova endera på ett tag. Får anstå ett par veckor tills jag inte minns hur illa jag mådde.
Det är dock tråkigt att behöva stryka ytterligare saker på listan över vad jag kan äta. Lax har varit en favorit, snabbt och enkelt. Inte nu längre.
Jag gillar inte att vara allergisk. Tur det är sommar nu så man kan grilla. Kött och korv är trots allt godast ändå! :)
I förrgår och igår provade jag om jag kunde äta lax och blomkålsmos. Svaret är nej. Jag måste testa om det är laxen eller blomkålen eller bara kombinationen, men efter två dagars illamående tror jag inte jag vill prova endera på ett tag. Får anstå ett par veckor tills jag inte minns hur illa jag mådde.
Det är dock tråkigt att behöva stryka ytterligare saker på listan över vad jag kan äta. Lax har varit en favorit, snabbt och enkelt. Inte nu längre.
Jag gillar inte att vara allergisk. Tur det är sommar nu så man kan grilla. Kött och korv är trots allt godast ändå! :)
2011-04-26
Lajv är bra för mig!
Jag inser att jag behöver vara på lajv oftare. Under de fem dagarna jag var iväg på lajv nu över påsk har jag inte ätit kakor, druckit läsk, ätit godis eller nåt! Visserligen har jag ätit lite kolhydrater i form av vitt bröd (max 20 kh/dag ändå) men det är också det.
Tyvärr hade inte vågen ändrat sig nämnvärt trots mycket bra kosthållning och bra mycket mer motion än vanligt. Så jag får inse att kroppen nog är fettskrämd och att det får ta den tid det tar. Måttbandsmässigt hade det faktiskt minskat nån centimeter både här och där, vilket inte minst kändes när jag bytte tillbaka till jeansen efteråt igen. De satt lösare och kändes som de halkade ner lite. Mycket trevlig upplevelse! :)
Så jag fortsätter tänka positivt och äta bra. Har lyckats döva sockermonstret också under påsken så det skriker inte i mig så fort jag blir minsta hungrig. Hade till och med en påse Nutisal Mixed Almonds med mig på lajvet som till stora delar är kvar...
Kan inte bli bättre! Nu ska jag bara se till att fortsätta med motionerandet så blir det nog folk av mig med så småningom!
Tyvärr hade inte vågen ändrat sig nämnvärt trots mycket bra kosthållning och bra mycket mer motion än vanligt. Så jag får inse att kroppen nog är fettskrämd och att det får ta den tid det tar. Måttbandsmässigt hade det faktiskt minskat nån centimeter både här och där, vilket inte minst kändes när jag bytte tillbaka till jeansen efteråt igen. De satt lösare och kändes som de halkade ner lite. Mycket trevlig upplevelse! :)
Så jag fortsätter tänka positivt och äta bra. Har lyckats döva sockermonstret också under påsken så det skriker inte i mig så fort jag blir minsta hungrig. Hade till och med en påse Nutisal Mixed Almonds med mig på lajvet som till stora delar är kvar...
Kan inte bli bättre! Nu ska jag bara se till att fortsätta med motionerandet så blir det nog folk av mig med så småningom!
2011-04-11
Våga vägra vågen
Jag vet ju numera att jag blir ledsen över plus på vågen, även om jag vet orsaken. Så nu imorse såg jag mig i spegeln, det är dags för DEN veckan igen och jag såg att ansiktet hade svullnat pga vätska. Alltså ställde jag mig INTE på vågen! *stolt*
Det spelar ju ingen roll i längden om jag väger mig en gång i veckan eller en gång i månaden eller inte alls. Ner i vikt kommer jag ju gå ändå, även om det bevisligen går betydligt långsammare nu än förr. Har väl med åldern att göra antar jag! :)
Idag börjar jag mitt nya konsultuppdrag och därmed är det slut på risken för att småäta nötter etc. Fortsätter att köra lågkolhydratskosten och räknar med att all extra vardagsmotion på jobbet kommer ge den spark i baken på kroppen som behövs. Vågen, den får vila den...
Det spelar ju ingen roll i längden om jag väger mig en gång i veckan eller en gång i månaden eller inte alls. Ner i vikt kommer jag ju gå ändå, även om det bevisligen går betydligt långsammare nu än förr. Har väl med åldern att göra antar jag! :)
Idag börjar jag mitt nya konsultuppdrag och därmed är det slut på risken för att småäta nötter etc. Fortsätter att köra lågkolhydratskosten och räknar med att all extra vardagsmotion på jobbet kommer ge den spark i baken på kroppen som behövs. Vågen, den får vila den...
2011-04-05
Jag säger NEJ!
Igår skrev jag en jublande statusrad på Facebook om att jag ska säga nej till doktorn idag. Kanske jag skulle ta och förklara varför också? :)
Det är ju så här att jag har psoriasisartrit. Inflammationer i muskel- och ledfästen överallt i kroppen alltså. Diagnosen fick jag i januari 2007 och har alltså levt med vetskapen och mediciner i fyra år nu.
Sjukdomen flyttar runt i kroppen så det är inte samma ställe som har jätteont hela tiden. Men i höstas satte det sig i fötterna och gick inte över efter ett par månader som det annars brukar. Istället blev det värre och värre, speciellt i vänsterfoten, så illa att jag knappt kunde stödja på foten och alla promenader längre än 10 meter fick mig att grina.
Ringde läkaren på reumatologen i början av februari i år eftersom jag ville ha skor att ha inne, skor med formgjuten iläggssula. Har sådana till ytterskor men inomhus har jag inte haft det behovet tidigare. Förrän nu då. Läkaren tyckte att eftersom jag inte varit där på ett år ville hon träffa mig, så jag åkte dit för en undersökning och lite snack. Kalla mig Halta Lotta eller Quasimodo, så illa gick jag då.
Läkaren är en mycket bra kvinna som vet att jag är rätt envis. Hon sa att hon nog ville att jag skulle börja med methotrexate nu eftersom fötterna var så illa däran. Det är för att tala svenska en mild form av cellgifter. Nä, sa jag, det vill jag inte. Det är ju bara fötterna, måste jag utsätta resten av kroppen för skiten bara för de små eländiga fötterna? Läkaren spände då ögonen i mig och sa rakt ut: Du får väl välja då, cellgifter eller rullstol?
Jag blev lite vrång men behövde ju inte bestämma något där och då. Skulle röntga lungor och fötter och först därefter skulle vi bestämma hur jag skulle göra.
I samma veva blev jag som sagt vrång och tänkte att nähä, jag vill ha ett tredje alternativ, varvid jag återgick till strikt lågkolhydratskost igen. Pga min allergi hade jag ju under flera månader experimenterat med vad jag kunde och inte kunde äta och då ingick ju även bröd och andra saker. Men nu var det slut med det.
Det positiva är att även denna gång svarade min kropp väldigt bra på att bli av med de dumma kolhydraterna. Under de här sex veckorna som gått sedan träffen med läkaren har jag faktiskt blivit bättre och bättre och sedan förra veckan gör inte ens hälsenan på vänsterfoten ont.
Så igår bestämde jag, när jag pratar med läkaren idag igen spelar det ingen roll om hon kan se förändringar i lederna i fötterna, jag tänker ändå säga nej till methotrexate och rullstolen behövs ju inte, behöver ju inte ens kryckor! TJOHOO!
Jag är verkligen en vinnare och att inte äta kolhydrater handlar om så mycket mer än att slippa vara tjock (även om det självklart är en sak jag också jobbar med, vikten lär ner för då kommer kroppen må bättre av det också). För mig handlar det faktiskt om att kunna leva ett fullvärdigt liv utan att behöva ta till ännu värre mediciner! Jag är en VINNARE!
Det är ju så här att jag har psoriasisartrit. Inflammationer i muskel- och ledfästen överallt i kroppen alltså. Diagnosen fick jag i januari 2007 och har alltså levt med vetskapen och mediciner i fyra år nu.
Sjukdomen flyttar runt i kroppen så det är inte samma ställe som har jätteont hela tiden. Men i höstas satte det sig i fötterna och gick inte över efter ett par månader som det annars brukar. Istället blev det värre och värre, speciellt i vänsterfoten, så illa att jag knappt kunde stödja på foten och alla promenader längre än 10 meter fick mig att grina.
Ringde läkaren på reumatologen i början av februari i år eftersom jag ville ha skor att ha inne, skor med formgjuten iläggssula. Har sådana till ytterskor men inomhus har jag inte haft det behovet tidigare. Förrän nu då. Läkaren tyckte att eftersom jag inte varit där på ett år ville hon träffa mig, så jag åkte dit för en undersökning och lite snack. Kalla mig Halta Lotta eller Quasimodo, så illa gick jag då.
Läkaren är en mycket bra kvinna som vet att jag är rätt envis. Hon sa att hon nog ville att jag skulle börja med methotrexate nu eftersom fötterna var så illa däran. Det är för att tala svenska en mild form av cellgifter. Nä, sa jag, det vill jag inte. Det är ju bara fötterna, måste jag utsätta resten av kroppen för skiten bara för de små eländiga fötterna? Läkaren spände då ögonen i mig och sa rakt ut: Du får väl välja då, cellgifter eller rullstol?
Jag blev lite vrång men behövde ju inte bestämma något där och då. Skulle röntga lungor och fötter och först därefter skulle vi bestämma hur jag skulle göra.
I samma veva blev jag som sagt vrång och tänkte att nähä, jag vill ha ett tredje alternativ, varvid jag återgick till strikt lågkolhydratskost igen. Pga min allergi hade jag ju under flera månader experimenterat med vad jag kunde och inte kunde äta och då ingick ju även bröd och andra saker. Men nu var det slut med det.
Det positiva är att även denna gång svarade min kropp väldigt bra på att bli av med de dumma kolhydraterna. Under de här sex veckorna som gått sedan träffen med läkaren har jag faktiskt blivit bättre och bättre och sedan förra veckan gör inte ens hälsenan på vänsterfoten ont.
Så igår bestämde jag, när jag pratar med läkaren idag igen spelar det ingen roll om hon kan se förändringar i lederna i fötterna, jag tänker ändå säga nej till methotrexate och rullstolen behövs ju inte, behöver ju inte ens kryckor! TJOHOO!
Jag är verkligen en vinnare och att inte äta kolhydrater handlar om så mycket mer än att slippa vara tjock (även om det självklart är en sak jag också jobbar med, vikten lär ner för då kommer kroppen må bättre av det också). För mig handlar det faktiskt om att kunna leva ett fullvärdigt liv utan att behöva ta till ännu värre mediciner! Jag är en VINNARE!
Positivt tänkande kommer man långt med
Igår blev jag less för att vågen stod still. Måttbandet gjorde mig glad igen.
Idag blev jag glad för att vågen faktiskt visade ner -0,4 kg (efter en hel del fladdrande, så jag tror att det kommer minska ännu mer inom kort)! Så jag tänker fortsätta tänka positivt! Det synbara beviset är ju skrynklet på magen och det betyder ju att det försvunnit mer fett än vågen berättar. Så jag är glad och tänker att förr eller senare syns det på vågen med! :)
Nu ska jag äta prinskorv och räksallad till frukost. Perfekt start på dagen när man som jag har blivit värre i förkylningen och numera har huvudvärk, feber och snorig näsa förutom rethosta... Aja, det går över det med! :)
Idag blev jag glad för att vågen faktiskt visade ner -0,4 kg (efter en hel del fladdrande, så jag tror att det kommer minska ännu mer inom kort)! Så jag tänker fortsätta tänka positivt! Det synbara beviset är ju skrynklet på magen och det betyder ju att det försvunnit mer fett än vågen berättar. Så jag är glad och tänker att förr eller senare syns det på vågen med! :)
Nu ska jag äta prinskorv och räksallad till frukost. Perfekt start på dagen när man som jag har blivit värre i förkylningen och numera har huvudvärk, feber och snorig näsa förutom rethosta... Aja, det går över det med! :)
2011-04-04
Måttbandet är min vän
Vågen hade ju stått still och jag har ju i ärlighetens namn inte mätt på flera veckor. Men nu gjorde jag det. Det har, precis som jag känt själv, minskat lite både här och där:
Byst: -3 cm
Under byst: -5 cm (!)
Midjan: -1 cm
Stussen: -2 cm
Hurra, det minskar ju även om vågen inte säger det! Så, nu känns det bättre igen! Dessutom börjar huden på magen bli skrynklig igen så snart säger det nog TJOFF! på vågen med.
Läste någonstans att man kan lagra vatten i fettceller när fettet försvunnit därur och att man därför inte märker av fettminskningen på en gång. Jag tycker det låter lite roligt men jag kan samtidigt misstänka att det är precis så för mig. Ska dricka mer vatten nu några dagar så får vi se om vattnet släpper i kroppen! :)
Byst: -3 cm
Under byst: -5 cm (!)
Midjan: -1 cm
Stussen: -2 cm
Hurra, det minskar ju även om vågen inte säger det! Så, nu känns det bättre igen! Dessutom börjar huden på magen bli skrynklig igen så snart säger det nog TJOFF! på vågen med.
Läste någonstans att man kan lagra vatten i fettceller när fettet försvunnit därur och att man därför inte märker av fettminskningen på en gång. Jag tycker det låter lite roligt men jag kan samtidigt misstänka att det är precis så för mig. Ska dricka mer vatten nu några dagar så får vi se om vattnet släpper i kroppen! :)
Tänkt på en sak
Det sammanföll rätt lämpligt med att jag började ta bort kolhydrater mer hårdhänt och det faktum att mina tokinflammerade fötter gett med sig. Undrar om jag inte borde vara tacksam för att jag trots +10 kg det senaste året ändå har mindre ont nu än förut?
Lågkolhydratskost är uppenbarligen given för mig och jag ska anstränga mig mer för att se det positiva i livet istället för att fokusera på vågen. Tids nog försvinner ju övervikten ändå, bara jag sköter mig. Det är inte roligt att ha fettvolanger runt magen men å andra sidan är det roligt att kunna gå utan att se ut som Quasimodo! Jag tar hellre volanger än ont i fötterna!
Imorgon har jag läkartid per telefon, då får jag veta hur röntgenresultatet från fötterna ser ut samt att reuma-läkaren och jag ska diskutera annan medicinering. Men jag vet ju redan nu att oavsett röntgenresultatet behöver jag inte byta medicineringen, det får jag spara till det blir värre! Ha!
Lågkolhydratskost är uppenbarligen given för mig och jag ska anstränga mig mer för att se det positiva i livet istället för att fokusera på vågen. Tids nog försvinner ju övervikten ändå, bara jag sköter mig. Det är inte roligt att ha fettvolanger runt magen men å andra sidan är det roligt att kunna gå utan att se ut som Quasimodo! Jag tar hellre volanger än ont i fötterna!
Imorgon har jag läkartid per telefon, då får jag veta hur röntgenresultatet från fötterna ser ut samt att reuma-läkaren och jag ska diskutera annan medicinering. Men jag vet ju redan nu att oavsett röntgenresultatet behöver jag inte byta medicineringen, det får jag spara till det blir värre! Ha!
Vikten har stått still
Gick ner 0,4 kg i början av veckan och sedan har det stått still och stampat. Samma vikt imorse med. Irriterande är bara förnamnet.
Jag önskar jag blev av med förkylningen nu så jag kunde komma igång med träning. Det är nog det som behövs nu för jag vill ju gärna strama åt sladdret förutom att tappa vikt! :)
Jag önskar jag blev av med förkylningen nu så jag kunde komma igång med träning. Det är nog det som behövs nu för jag vill ju gärna strama åt sladdret förutom att tappa vikt! :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)