En av mina fallgropar är när jag blir sjuk. Då vill jag inte äta, sedan blir jag jättehungrig och orkar inte laga mat utan vill äta godsaker, mackor, vad som helst som går fort. Jag blev sjuk i fredags och har sedan dess följt mönstret ovan. Igår morse tröttnade jag på mig själv. Så jag åt en macka till frukost för ärligt talat, är det så förbaskat viktigt så...
Självfallet fick jag ont i magen. Det var precis vad jag behövde! Tog mig ur "sockerskriket" och fokuserade rätt resten av dagen. Mentalt blev det också en bra signal överlag: du mår ju inte bra av sån där skit, pucko! :) Har för övrigt fortfarande magknip, så det sitter i och det känns som ett bra straff.
Igår morse visade vågen 91,8, samma vikt idag med. Hittills har jag alltså gått ner 4,9 kg. När jag uppdaterade min Weight tracker-bild så kom jag ihåg att historiken finns ju där. När jag kollade genom den har jag de senaste sex åren (så länge jag använt samma weight tracker) vägt så lite som 83,7 kg (2013) men de senaste tre åren har jag legat över 90-sträcket med fluktueringar där jag försökt göra något men aldrig kommit mer än de där beryktade tre veckorna.
Så, idag när jag sitter hemma med feber, med ett barn som fortfarande ligger i sängen och sannolikt har ännu mer feber (det hade han igår kväll redan) så finns det tid för lite reflektioner. Jag har kommit fram till:
1. Är det svårt att stå emot, ät något litet men "onyttigt" och låt det vara bra så. Uppenbarligen klarar jag det just nu, men det ska inte bli en vana eftersom jag ju förut ramlat av vagnen på det viset. Dessutom får jag magknip och det är en riktigt bra väckarklocka!
2. Det går vansinnigt mycket långsammare med vikten nu än det gjort förr med lågkolhydratskost. Möjligen har det med min ålder att göra, vad vet jag. Det jag vet nu är att det får ta tid, huvudsaken är att jag kommer dit jag tänkt mig, även om det tar längre tid.
3. Jag är för jäkla bra som hållit ut DUBBELT så lång tid denna gång jämfört med tidigare omgångar. Fem hela veckor nu jämfört med ca 2,5 förr. Jag kommer klara det denna gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar