Jag har lyckats gå ner fem kilo, sedan gick jag upp dem igen nästan utan att hinna blinka. Sedan ner igen och så upp igen. Katastrof!
Uppenbarligen mår kroppen riktigt dåligt med eftersom jag haft akuta "sitta på toa hela dagen"-attacker av och till under de senaste 3-4 veckorna. Så, enligt devisen "bättre sent än aldrig" har jag insett att jag nog faktiskt behöver ta min matallergi på allvar, trots att jag faktiskt inte hamnar på akuten med anafalytisk chock... Nickel i mat kan ju ge andra symptom, gissar jag.
Så igår fick det vara nog och jag återgick till strikt lågnickelkost. Vilket ju så klart rätt mycket sammanfaller med lågkolhydratskost. Inga fler okynnesätaperioder eller "det är ju gott, jag får inte allergiska reaktioner, det är ok"-lögner till mig själv.
För jag mår ju uppenbarligen inte bra och nu har tarmarna börjat protestera vilt. Tarmkatarr är också ett symptom, faktiskt! Vilket pucko jag är... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar