Måttband är bra motivation!

Sista maj i år mätte jag hela kroppen. Imorse var det dags igen. Detta är resultatet:

Över byst: -5 cm
Under byst: -6 cm
Midja: - 13 cm
Höft: - 6 cm
Lår: -7 cm
Vad: -4 cm
Arm: -2 cm
Hals: -2 cm

Det är en himla massa centimetrar det! Mycket kvar men SÅ mycket är GJORT också! Hurra för mig!

Livet går vidare

Den 27 september dog min pappa. Det har varit väntat länge, han hade Parkinson. Men det händer ändå alltid för snabbt oavsett om du tror du är beredd eller ej. Förra fredagen begravde vi honom och det blev en enkel och vacker begravning.

Fram till begravningen orkade jag inte riktigt hålla i min matplan, så det blev inte alltid tre mål mat om dagen och inte tillräckligt med vatten. Men jag tänker att var sak har sin tid. I måndags vägde jag in på 97,2 kg och det var första dagen på min tredje FHD-sväng. Igår var sista dagen och den här gången har jag varit hungrig, speciellt dag 3-5. Idag vaknade jag och det gnager verkligen i magen nu. Börjar som vanligt med en stor mugg te för att se om det lugnar sig lite. Vill ju ändå hålla matplanen (ätfönster mellan 10 och 18) om det går. Men just idag kanske jag får äta tidigare oavsett, eftersom jag ska iväg över dagen.

Men det bästa med den här fasteperioden har varit att jag tog mig ner under 95 kg! Vägde in på 94,8 kg imorse. Det betyder -2,4 kg på de fem fastedagarna och att jag klarat -15 kg! SÅ nöjd över detta. Det är lätt att glömma framgångarna när det är så mycket kvar (22,8 kg kvar till 72 kg som är mitt mål) men samtidigt har jag ju faktiskt gått ner ca 40% av allt jag har att gå ner. Det är ju faktiskt FANTASTISKT!

Så idag skriver jag det här blogginlägget för att fira mig själv och den framgång jag hittills haft! Och mer ska det bli! För trots motgångar, förlust av nära och kära, så går livet vidare och med det också min kamp för ett hälsosammare jag!

Milstolpe nådd!

Det har gått trögt under augusti med vikten, men jag nådde i alla fall en stor milstolpe, nämligen under 100 kg igen. HÄRLIGT att se en nia först på vågen igen. Det betyder också att jag gått ner 11 kg hittills. 

I juni gjorde jag ju en fastehärmande diet i fem dagar, som lurade kroppen att jag fastade fast utan att jag behövde svälta ihjäl av att inte äta under flera dagar. De fem dagarna kickade ju igång kroppen på ett fantastiskt sätt. Experterna rekommenderar att denna femdagars fastehärmande diet upprepas åtminstone varannan månad, det går att köra en gång i månaden med om du önskar. Så något sent, 2,5 månad senare, har jag påbörjat en ny FHD-period. Dels gör jag det för att det uppenbarligen hjälpte kroppen att kalibrera hormonnivåerna i kroppen så att jag äntligen börjat gå ner av att äta med kaloriunderskott och då är det bra att knuffa lite på kroppen igen nu när jag märker att det börjat bli trögt igen. Men också för att det är en enorm kick att få lite extraskjuts med viktnedgången. 

Så jag har klurat lite på vad jag skulle vilja ge mig själv som belöningar under viktnedgången och jag har kommit på tre saker:

1. Jag ska ha ett "-20 kg" kalas i vinter
2. När jag gått ner 30 kg ska jag ge mig själv en tandblekning i present
3. Jag har skaffat en Sellpypåse, där jag kommer lägga de kläder jag krymper ur och när den är full ska den skickas in.

Som synes handlar det inte alls om mat, för min viktnedgång handlar inte om att jag inte får äta det jag vill. Så varför tänka att "när jag gått ner si och så får jag unna mig" när jag kan göra det när som helst? :) Det handlar om måtta och jag håller kalorierna nere med ätfönster, 16:8. Det är väldigt effektivt, nu när kroppen fattat att det är ok att ta av reserverna.

Nej, istället handlar det om saker som får mig att må bra. Ett kalas tillsammans med vänner, det är roligt och kommer ge mig energi.

Tandblekningen är mer för att jag ändå är 50+ och därmed är tänderna gula. Det är inte snyggt, helt enkelt. Så, jag gör en grej av det!

Och Sellpypåsen, att få lägga ner kläder i den kommer vara bättre dopaminskapande än något annat!

 

Livet går vidare

 Under två års tid har jag inte orkat ta tag i någonting egentligen. Medicinen gjorde att jag la på mig ännu mer vikt. Skilsmässan blev ett faktum förra sommaren. Det tog på krafterna att ens orka tänka på något annat än jobba och överleva mentalt.

Men så i våras släppte det. I mars bestämde jag mig för att nu får det räcka. Mitt psykiska mående beror ju också av mitt fysiska, så nu skulle jag ändra inställning.

Planen var enkel egentligen, för jag vet vad jag behöver göra för att gå ner i vikt: dricka tillräckligt mycket vatten varje dag och äta regelbundet. Följaktligen började jag använda en app som påminner mig om att äta tre gånger om dagen och dricka minst 2 liter vatten.

Till att börja med körde jag med vanliga mattider, frukost kl 8, lunch vid 11.30, mellis kl 15 och kvällsmat vid 18. Och det hjälpte lite, men inte tillräckligt. Trögt gick det och under mars, april och maj gick jag ner ca 3,5 kg totalt.

I slutet av maj bestämde jag mig för att gå på 16:8 istället, så första målet klockan 10 och sista senast kl. 18.

Sedan precis i början av juni fick jag lära mig om fastehärmande kost för att lura kroppen att den fastar och därmed kunna få till den hormonella reset jag behövde i kroppen. Dagen efter jag läst på om det, satte jag igång. Fastehärmande kost var förvånansvärt lätt de första tre dagarna men den fjärde dagen mådde jag fruktansvärt dåligt. Trött, ville bara gråta och inte äta alls. Femte dagen var det bättre igen. 

Jag gick ner 2,5 kg under de fem dagarna, och en vecka senare var 1,8 kg av dem tillbaka. Men det fantastiska var att efter de där fem dagarna så började kroppen plötsligt "fatta" att det gick att ta av reservlagret när kaloriintaget var för litet! Vikten har sedan de fem fastehärmande dagarna gått neråt ordentligt. Efter juni var slut hade jag gått ner ytterligare 4 kg och nu, två veckor in i juli har jag totalt gått ner 9,1 kg.

Plötsligt känns det rimligt att jag kommer kunna komma ner i normalare viktnivåer inom inte allt för lång framtid. Formen går lite upp och ner när det gäller vad jag äter, men jag håller mitt ätfönster och jag dricker min vattenranson per dag, minst 2 liter vatten varje dag! Bäst av allt är att jag är grymt peppad att fortsätta nu och det är inte alls svårt med motivationen!

Efter en vecka

Det har varit uselt på träningsbiten, eftersom jag fortsatte med bihåleinflammation hela veckan. Men kostmässigt höll jag planen, förutom ett planerat avsteg på nyårsafton. Ätfönster mellan kl 10 till 18, samt 5:2. Flytta veckan åt jag 800 kcal på måndag, tisdag, torsdag och lördag. 

Resultatet var -1 kg och -3 cm runt både byst och rumpa!

Jag har också tagit bilder för att jämföra per vecka, för jag vet att vågen kan ta lite tid på sig och det blir bra med bilder att jämföra med då, förutom måtten så klart. 

Igår jobbade jag och kom mig inte ut att gå, men nu är jag ledig igen så jag ska gå ut så fort solen gått upp igen. Däremot körde jag en 2-dag och siktade på 500 kcal. 519 landade jag på, men 59 gram kolhydrater. Inget lyckat experiment. På torsdag kör jag som tidigare dagar!

Har jag tur får jag träningsredskapen imorgon dessutom. Denna vecka vill jag ha tränat tre dagar styrketräning, och så klart varit ute och gått. Det är väldigt isigt ute så jag är glad för mina Eskimo med inbyggda dubbar!

Dag 1 i sammanfattning

Jag höll planen igår mat- och tidsmässigt. Jag börjar alltid dagen med en stor mugg te, så det gjorde jag igår med. Dock utan mjölk i. Frukost i form av pulvershake strax efter 10, lunch bestående av pannbiff och kokt potatis vid 12 och sedan en till pulvershake precis innan 18. 799 kcal och 8 timmars ätfönster. Drack också tre sodastream-flaskor med vatten,  de är på 8 dl så totalt 2,4 liter vatten. Lägger jag till det jag får i mig av te och när jag sköljer ner medicinerna morgon och kväll, nådde jag vattenmålet med. Känns mycket bra. 

Mindre bra var träningsdelen. Huvudvärk och ont i bihålorna, kombinerat med -14 grader ute, så blev det bara 5179 steg och inga övningar. 

Nattsömnen var dålig, dels för att jag drack vatten för sent, men också pga huvudvärk och spända axlar.

Så idag ska jag göra lite övningar, hoppas jag, samt ut och gå. Betydligt mindre kallt ute redan nu i den tidiga morgonen,  -5 bara, så när det blivit dag ute ska jag åka och hämta mina solglasögon med slipade glas hos optikern och sedan gå ut och gå. Tanken är att jag går min runda om 30 minuter, det brukar ge mig ungefär 5000 steg. Målet är 6000 steg, vilket jag når utan problem då. 

Pga bihålorna är det jobbigt att göra övningar nere på golvet, så jag ska se vad jag kan göra med hantlar och gummiband så länge. Dessutom ska jag ge upp och köpa nässpray idag, så trycker lättar. 

Sammantaget är motivationen på topp och hittills på den andra dagen har jag fortsatt huvudvärk men i övrigt inga andra bekymmer. Det känns fantastiskt att vara igång!

Kickstarta - nu jäklarns

Idag börjar jag min kickstarta-resa. De började med att jag satt och försökte komma på vad jag skulle göra av mina friskvårdspengar på som var kvar för 2021. Det slutade med en massagetid, en tid för fotvård och så ett års medlemskap på Kickstarta Online. 

Det går i sak ut på att träna hemma (program med övningar i en app) samt äta 16:8.

Tyvärr har jag varit sjuk under julen så jag är inte riktigt redo för träningsdelen. Men kostmässigt har jag börjat idag. Min tanke är att i alla fall de första två veckorna köra både 16:8, hyffsat lågkolhydratigt och dessutom max 800 kcal per dag. Detta i enlighet med 5:2-uopfinnaren Michael Mosleys nya "800 diet".

Tanken är att jag intar ett mål mat om dagen plus två mål med pulver (lågsockervariant) så det totalt blir 800 kcal per dag. Ätfönstret för mig blir klockan 10 till 18. Till det ska jag helst dricka 2,5 litet vatten varje dag också, vilket kommer bli min största utmaning. 

Jag vägde och mätte kroppen idag å på morgonen och tog dessutom foton på eländet. Bra att jag är igång för det är inte roligt just nu...

Mål skulle sättas upp också och jag har delat upp i 5 kg åt gången. Delmål 2 tar mig under 90 kg, vilket jag verkligen ser fram emot. Men det får bli ett kilo i taget och hålla i. Blir det för tufft med maten går jag över till 5:2 istället, dvs två dagar i veckan med 800 kcal, resten av dagarna ungefär det dubbla. 

Jag är peppad och positiv, trots bihåleinflammation och huvudvärk. Får jag bara bli av med det kommer jag igång med träningen också och då jäklarns!

Penicillin, bra eller dåligt?

 Jag fick penicillin mot en bihåleinflammation som vägrade ge upp på flera veckor. Så långt är det ju bra, för det är baske mig inte roligt med huvudvärk och svårt att sova. Däremot var ju bieffekten mindre bra. Under åren har jag så klart fått penicillin flera gånger, men denna gång fick jag så fruktansvärt ont i magen. Det blev värre för varje dos och de sista två dagarna på en sjudagarskur kunde jag inte sova eller äta som folk.

Inte helt otippat stod därför vågen still under lång tid, varken upp eller ner. Men jag höll ut, åt det jag skulle och verifierade med min lilla Ketonix att jag faktiskt gjorde ett bra jobb. Och äntligen, i torsdags började vågen vara på min sida igen. Tredje dagen på raken nu som jag ser ett litet minus på vågen. Totalt har jag snart gått ner 5 kg och motivationen är fortfarande på topp!

Det går att se, för mig i alla fall, lite skillnad också. Ansiktet har mindre fluff, det är en mindre dubbelhaka och jag är inte lika ballongformad kring magen. Självklart är det långt kvar, men sådana där små saker gör det ändå enklare att hålla i, att det går att se förändringar.

Fem kilo ner är ju ett delmål, det tar jag kanske redan imorgon. Därefter är det 5,4 kg till innan nästa delmål, under 90. Jag trodde ju för några veckor sedan att det skulle komma fortare än det gör, delmål två och ett av de största (för det är så rackarns länge sen vågen visade en åtta först) men jag är till skillnad från tidigare inte bitter. Nu är det ok att fortsätta tills det händer, oavsett.

Från och med nästa vecka ska jag äntligen lägga till mitt motionsmål i vardagen: minst 15 minuter på motionscykeln varje dag. Det blev uppskjutet på grund av bihålorna, men nu så!

Jag hoppas det ger kroppen lite skjuts i att bränna upp fettdepåer! Men just nu: SÅ HIMLA PEPP!

Tre veckor imorgon

 Imorgon har jag kört tre veckor. Hittills har jag gått ner 4,1 kg, vilket jag tycker är superbra. Förra veckan stod jag still, sedan har jag försökt ändra på kosten så att det är mer fett och mindre protein och det verkar ha hjälpt! 

Ketonixen är trögstartad medan den initierar läsaren, men mätningen tar några sekunder och ger en bra indikation om var jag ligger. Och jag håller mig inom området "Optimal ketos" hela tiden och det är riktigt skönt att veta.

Motivationen är på topp och jag bara önskar att min inflammerade högerfot kunde ge upp och bli snäll så jag kan börja träna igen. Det skulle hjälpa viktnedgången på traven det med. Men, det är skönt att LCHF funkar utan motionering med. Även om jag önskar jag kunde ut och gå. Speciellt nu under vintern, jag älskar vinter och snö!

Men, nu kör jag bara vidare. 6,3 kg kvar till mitt första stora mål. Det tar jag i februari! (skrev hon kaxigt)

Ny leksak!

För många år sedan köpte jag en mätare som mäter ketoner i blodet. Mycket bra för att se att jag äter rätt. Tyvärr är stickorna hutlöst dyra, 30:- styck ungefär. 

Så förra helgen bestämde jag mig, efter att ha velat fram och tillbaka i ett par års tid egentligen, för att köpa mig en Ketonix.

I torsdags fick jag hem den och igår, den skulle laddas i 12 timmar före användning, provade jag första gången. Värdet var 12, appen visade att jag var i optimal ketos. Vilket jag visste stämde eftersom jag samtidigt använde min sista keton-mätsticka till blodmätaren som visade att jag låg på 1.3 mmol/L. Analys från min sida,  12 är acceptabelt men det går att få högre värde, dvs bättre nivå på ketosen.

Igår åt jag betydligt mycket mer fett och rejält mindre protein (tack vare LCHF ischoklad), och dagens värde via Ketonix var 20. Lägger vi dessutom till att vågen stått still en vecka på veckoinvägningen igår, men sedan igår visade ner ett halvt kilo ner, så börjar jag fundera på om jag kanske helt enkelt äter för lite fett men för mycket protein. Så jag ska hålla koll på mina makron och se. 

Spännande fortsättning följer.