Måttband är bra motivation!

Sista maj i år mätte jag hela kroppen. Imorse var det dags igen. Detta är resultatet:

Över byst: -5 cm
Under byst: -6 cm
Midja: - 13 cm
Höft: - 6 cm
Lår: -7 cm
Vad: -4 cm
Arm: -2 cm
Hals: -2 cm

Det är en himla massa centimetrar det! Mycket kvar men SÅ mycket är GJORT också! Hurra för mig!

Livet går vidare

 Under två års tid har jag inte orkat ta tag i någonting egentligen. Medicinen gjorde att jag la på mig ännu mer vikt. Skilsmässan blev ett faktum förra sommaren. Det tog på krafterna att ens orka tänka på något annat än jobba och överleva mentalt.

Men så i våras släppte det. I mars bestämde jag mig för att nu får det räcka. Mitt psykiska mående beror ju också av mitt fysiska, så nu skulle jag ändra inställning.

Planen var enkel egentligen, för jag vet vad jag behöver göra för att gå ner i vikt: dricka tillräckligt mycket vatten varje dag och äta regelbundet. Följaktligen började jag använda en app som påminner mig om att äta tre gånger om dagen och dricka minst 2 liter vatten.

Till att börja med körde jag med vanliga mattider, frukost kl 8, lunch vid 11.30, mellis kl 15 och kvällsmat vid 18. Och det hjälpte lite, men inte tillräckligt. Trögt gick det och under mars, april och maj gick jag ner ca 3,5 kg totalt.

I slutet av maj bestämde jag mig för att gå på 16:8 istället, så första målet klockan 10 och sista senast kl. 18.

Sedan precis i början av juni fick jag lära mig om fastehärmande kost för att lura kroppen att den fastar och därmed kunna få till den hormonella reset jag behövde i kroppen. Dagen efter jag läst på om det, satte jag igång. Fastehärmande kost var förvånansvärt lätt de första tre dagarna men den fjärde dagen mådde jag fruktansvärt dåligt. Trött, ville bara gråta och inte äta alls. Femte dagen var det bättre igen. 

Jag gick ner 2,5 kg under de fem dagarna, och en vecka senare var 1,8 kg av dem tillbaka. Men det fantastiska var att efter de där fem dagarna så började kroppen plötsligt "fatta" att det gick att ta av reservlagret när kaloriintaget var för litet! Vikten har sedan de fem fastehärmande dagarna gått neråt ordentligt. Efter juni var slut hade jag gått ner ytterligare 4 kg och nu, två veckor in i juli har jag totalt gått ner 9,1 kg.

Plötsligt känns det rimligt att jag kommer kunna komma ner i normalare viktnivåer inom inte allt för lång framtid. Formen går lite upp och ner när det gäller vad jag äter, men jag håller mitt ätfönster och jag dricker min vattenranson per dag, minst 2 liter vatten varje dag! Bäst av allt är att jag är grymt peppad att fortsätta nu och det är inte alls svårt med motivationen!

Tiden går fort ibland

I januari åkte min pappa akut in på sjukhus och det blev upp-och-nervända världen. Jag tappade fullständigt orken att hålla ordning på matintaget. Så det blev som det blev. Fem veckor senare hade jag gått upp de 4,5 kg jag tappat och var tillbaka på noll. Men för en månad sedan tog jag tag i det igen och har gått ner 5,3 kg hittills.

Det går dock långsamt, men det beror nog mest på att jag inte kunnat röra på mig som jag tänkt. Ser fram emot att snön är borta nu från vägar och gångvägar, så nu äntligen kommer jag kunna börja ut och gå. Ja, så snart jag fått ordning på fötterna. De nya inläggen som jag skulle hämtat för länge sedan borde hjälpa rejält. Vi hoppas på det i alla fall!

Jag har nämligen ett mål. I slutet på augusti ska jag och min lajvkompis M på lajv. Ett "efter katastrofen"-lajv. Då ska jag ha gått ner åtminstone 20 kg OCH klara av att springa 5 km i sträck utan att stanna. Jo, det är ett tufft mål just nu, men klart det ska gå! Positivt tänkande! :)

Resultatjämförelser

Eftersom det i somras var svårt för mig att komma i min Star Wars-overall ville jag prova den nyss för att se hur den sitter. Och nu är jag tillbaka till hur det var innan sommaren.

När jag såg det så ville jag titta på tidigare mått och eftersom jag är lite knäpp på det viset har jag ett litet google-doc där jag lagrat mätvärden sedan sommaren 2012. Det visar sig att jag på en centimeter runt stussen när är precis där jag var 2012 i juli. Vikten var dock 88 kg då, vilket jag inte tror jag är nere i nu. Så oavsett så går det verkligen åt rätt håll.

Mitt nästa mål är att komma ner till måtten som var i oktober 2012. Dit är det 3 cm både runt stuss och lår. Ska bli roligt att se hur lång tid det tar att komma dit, på de senaste två veckorna har det ju försvunnit just 3 cm på båda ställena nämligen. Kommer det fortsätta med nån centimeter i veckan eller hur blir det?

Tanken slog mig också att förr eller senare måste ju vikten följa med ner också. Borde kanske redan ställt mig på vågen för att se vad som hänt. Men jag glömde imorse så då får det bli imorgon bitti istället. Inte värre än så! HURRA för förlorade centimetrar i alla fall!

Skrynklig!

Jag har blivit skrynklig! På magen! Det är sannolikt för att det försvunnit rätt mycket fläsk just i den regionen och därför är jag glad över att vara skrynklig. Det kommer rätta till sig, jag har inte så mycket övervikt på ett ställe att det riskerar att bli någon påse av överbliven hud. Antagligen kommer jag skrynklas mer innan det slätas ut igen, beroende på hur fort fläsket försvinner helt enkelt. Men det är inte så svårt att leva med det faktiskt! :)

Så istället för att fokusera på de mindre bra sakerna försöker jag tänka på de bra. Som att jag kom i min bikini jag köpte när jag vägde 10 kg mindre. Även bysten fick plats utan risk att ramla ur. Ok, i ärlighetens namn är det alldeles för mycket fluff kvar runt mage och midja för att jag skulle vilja HA bikinin bland folk, men ändå. Den passade! Det är en bra sak att tänka på!

En annan bra sak är att jag för tre månader sedan beställde ett måttsytt underställ till en av mina nya Star Wars-kostymer. Det är bara det att jag inte angav dåvarande mått utan mått jag förväntar mig ha när jag får den (det var 20 veckors leveranstid på den). Målsättningen som kunde bli tuff var: byst 110 cm, midja 90 cm, lår 67 cm, stuss 115 cm. Nu kan jag konstatera att jag lätt kommer nå dit innan understället kommer. Bysten ligger redan på 109 cm (finns risk för att jag måste sy in dräkten själv sen alltså), midjan är 94 cm, lår 69 cm och stussen 118 cm. Minskar nu allt i samma takt som tidigare kommer dräkten passa som handen i handsken! Också något att glädjas åt!

Ser fram emot vidare framgångar och har full motivationsnivå. Lite värk och en våg och centimetrar som visar att jag krymper, det är en oslagbar kombination för att vilja fortsätta!

Kärlek övervinner allt

Ja det tror jag i alla fall. Vi får se var jag hamnar, men det går åt rätt håll. Det är inte lika miserabelt och deppigt som i förrgår, det är då ett som är säkert!

Vikten stod däremot still imorse igen. Jag antar jag får vänta några dagar till och sen se ett skutt neråt på vågen. Hade bara varit så fint om skuttet varit sisådär en 0,6 kg ner. Då hade jag nämligen tagit mitt första delmål! :)

Men det kommer tids nog, sedan tar jag delmålen ett efter ett och blir en smalare kvinna! Till dess får jag fokusera på det jag redan gjort och resultaten jag redan fått! Positivt tänkande GÖR livet lättare att leva!

Ändrad målvikt

Igår rapporterade jag in till Rivstart 2013. Eftersom jag tagit 4,5 kg (!!!) på fyra veckor ökade jag målet till totalt 7 kg på åtta veckor.

Det går lite trögare nu men 2,5 kg på fyra veckor ska jag klara!

Vikten är ändå inte det som är viktigast (sic!). Istället är det centimetrarna som jag ser försvinna som jag värderar högst. Imorse var det exempelvis en valk mindre på ryggen runt BH-bandet. Bara det gör att jag känner mig som en vinnare!

Jobb, jobb och jobb

Jag älskar verkligen mitt nya jobb. Det finns så vansinnigt mycket som måste förbättras att jag blir alldeles salig! För se jag gillar inte när det är lätt och inget händer som blir trixigt att fixa. Nej ju mer kaosartat desto bättre, för det är miljön jag trivs i. Mitt driv i livet är att förbättra saker. Som projektledare, coach och verksamhetsutvecklare. Just nu jobbar jag med projektledning men det smiter in en massa verksamhetsutveckling samtidigt. Precis just det gör mig glad att gå till jobbet varje dag!

Tyvärr jobbar jag så mycket på jobbet att jag knappt hinner hämta en mugg te mellan varven. Vilket för mig är snudd på kris! :) Som tur är har jag mycket te hemma så när jag som idag kommer hem tidigt för jag hämtat barn, ja då gör jag en kanna te och sedan tar jag igen dagens te-bortfall. :)

Vikten var densamma idag som igår så jag gissar att andra veckan på Rivstart 2013 blir resultatet -1 kg. Med tanke på hur många fler jag har att bli av med så blir jag frustrerad och tänker att det går långsamt. Men jag försöker anamma lite av mitt tänk från jobbet, luta mig tillbaka lite och försöka granska helhetsperspektivet. Faktum är att tre kg på två veckor och en viktnedgångstakt på ett kilo per vecka ju är fantastiskt bra. Så håller detta i sig ska jag vara himla nöjd ju! Tänk så bra jag är som håller i kosten, slipper akutvärken i kroppen och dessutom går ner i vikt. Så, inget depp här utan fokus på det positiva!

Dessutom, jag har redan märkt att jag har en annan form än tidigare. Så det ska bli roligt att mäta centimetrar imorgon med. Hurra!

Minskas i centimeter!

Även om vikten inte hade ändrats från förra veckan så hade kroppen gjort det. Det hade försvunnit lite centimetrar faktiskt. 2 från bysten, 1 från midjan, 1 från höften, 2 från lår, 0,5 från överarm. Vaden går inte att mäta eftersom jag har ett blåmärke stort som Bohuslän där efter en krock med ett bord under lajvet förra veckan.

Men på det hela taget går det ju verkligen åt rätt håll. Vikten är underordnad centimetrarna, även om jag ju vet att om det försvinner mycket centimetrar kommer även vikten att sjunka! Känns dock väldans bra att veta att dessa försvunna centimetrar är trots att jag har den där veckan just nu! Skulle vilja påstå att det går bra nu!