Jag har sedan förra sommaren en konstaterad födoämnesallergi. Dock är det ingen som vet mot vad för det är inte ett vanligt födoämne. Troligtvis är det en kombination av två ämnen som måste komma upp i en speciell dos i kroppen innan jag får en reaktion.
Under ett års tid har jag därför på läkarens uppmaning försökt detektiva mig fram till vad det kan vara. Hittills har jag inte haft någon aning alls. Men nu i helgen har jag fått riktiga illamåendeattacker två kvällar på raken. Båda gångerna hade jag ätit dels valnötter och dels mörk choklad 872%) från Willys. Chokladen är tyvärr slut och asken kastad, men det finns ju faktiskt fler sådana förpackningar på Willys. Så idag ska jag åka och handla på Willys och även köpa mer choklad.
För allra troligast är det ju att det är något i chokladen. Det skulle stämma bättre med de andra anfallen jag haft. I och för sig kan det självklart vara valnötterna med så för säkerhets skull så sitter jag och mumsar sådana just nu. Jag vet, galet, men jag har kortisontabletter och adrenalinspruta om det skulle behövas. Detta ÄR tyvärr enda sättet att ta reda på om jag är något på spåren eller ej.
Planen är alltså idag att äta valnötter. Blir jag inte illamående och kräksjuk av dem, så blir det Willys choklad imorgon. Sedan vet vi om jag var helt ute och cyklade även denna gång eller ej. Faktiskt hoppas jag att jag hittat nåt nu, det vore trevligt att få veta!
2010-08-23
2010-08-20
Vågen, bästa kompis och värsta fienden
Det är ju allmänt känt att man inte ska väga sig varje dag. Ändå gör jag det just nu. För jag är så spänd på när jag ska passera första delmålet och få min 7:a först på vågen igen.
Därför blir det ju extra knasigt när det verkar som min kropp kör varannan-dag-principen när jag är på väg neråt med lågkolydratskost. Varannan dag står vågen still, varannan dag så säger det HOPP! neråt på vågen. Idag är en sådan stå still med vikten-dag. Vilket vanligen är trist som bara den. För jag är en kvinna med extremt dåligt tålamod och vill ju att allt ska gå supersnabbt. Så när det blir samma vikt som dagen innan, då blir jag less och tycker att det inte är någon idé.
Eller ja, så fungerade jag förut i alla fall. Imorse upptäckte jag att det inte längre var så. Visst, jag hade önskat mig den där 7:an men den visade sig inte idag. Sedan klev jag av vågen med en axelryckning och tänkte att det kommer imorgon (såg ju hur vågen fladdrade runt på 79-nånting innan den bestämde 80,2 kg). Väl inne i köket insåg jag att jag inte reagerade med den där besvikelsen. Så jag inser att jag måste fundera på vad som är skillnaden nu jämfört med tidigare.
Det jag tror är vad det hela beror på är att jag faktiskt redan gjort detta förr (och sedan slarvat och gått upp igen). Jag vet att viktnedgången kommer så länge jag sköter mig (vilket jag gör). Dessutom märks det ju resultat från dag till dag om jag tittar på kroppen. Magen har krympt massor och den där sladdriga valken som blev förra veckan börjar redan krympa.
Så jag tror att paniken inte infinner sig för att jag vet att jag kan gå ner. Därför blir jag inte ledsen eller besviken när jag ser på vågen att det är en varannan dag idag.
Min stora utmaning är ju att lära mig att jag faktiskt inte KAN äta kolhydratrik kost. För då slås hela kroppen ut och lagrar massor med fett. Så väl nere på en bra vikt kommer den stora kampen börja: den för att inte gå upp allt igen.
Därför blir det ju extra knasigt när det verkar som min kropp kör varannan-dag-principen när jag är på väg neråt med lågkolydratskost. Varannan dag står vågen still, varannan dag så säger det HOPP! neråt på vågen. Idag är en sådan stå still med vikten-dag. Vilket vanligen är trist som bara den. För jag är en kvinna med extremt dåligt tålamod och vill ju att allt ska gå supersnabbt. Så när det blir samma vikt som dagen innan, då blir jag less och tycker att det inte är någon idé.
Eller ja, så fungerade jag förut i alla fall. Imorse upptäckte jag att det inte längre var så. Visst, jag hade önskat mig den där 7:an men den visade sig inte idag. Sedan klev jag av vågen med en axelryckning och tänkte att det kommer imorgon (såg ju hur vågen fladdrade runt på 79-nånting innan den bestämde 80,2 kg). Väl inne i köket insåg jag att jag inte reagerade med den där besvikelsen. Så jag inser att jag måste fundera på vad som är skillnaden nu jämfört med tidigare.
Det jag tror är vad det hela beror på är att jag faktiskt redan gjort detta förr (och sedan slarvat och gått upp igen). Jag vet att viktnedgången kommer så länge jag sköter mig (vilket jag gör). Dessutom märks det ju resultat från dag till dag om jag tittar på kroppen. Magen har krympt massor och den där sladdriga valken som blev förra veckan börjar redan krympa.
Så jag tror att paniken inte infinner sig för att jag vet att jag kan gå ner. Därför blir jag inte ledsen eller besviken när jag ser på vågen att det är en varannan dag idag.
Min stora utmaning är ju att lära mig att jag faktiskt inte KAN äta kolhydratrik kost. För då slås hela kroppen ut och lagrar massor med fett. Så väl nere på en bra vikt kommer den stora kampen börja: den för att inte gå upp allt igen.
2010-08-19
Oh yes!
Det har försvunnit ytterligare ett halvt kilo av den fläskiga kroppen! Hurra! Dagens vikt var 80,2 kg så -0,6 kg bort! Nu är det bara 0,3 kg kvar till delmål ett kan strykas från listan! Oh yes!
Under ett par dagar har jag dock upptäckt en spännande sak. Jag blir inte hungrig eller sugen lika mycket som tidigare. Vilket visserligen är bra. Men det känns ändå som att kroppen behöver matas lite så att den inte tror att det är svält på gång.
Jaja... ska äta mer ägg idag, glömde koka igår och fick klara mig en hel dag på jobbet med bara kycklingfilé och smaskig sås. Oj vad jag lider... ;)
Under ett par dagar har jag dock upptäckt en spännande sak. Jag blir inte hungrig eller sugen lika mycket som tidigare. Vilket visserligen är bra. Men det känns ändå som att kroppen behöver matas lite så att den inte tror att det är svält på gång.
Jaja... ska äta mer ägg idag, glömde koka igår och fick klara mig en hel dag på jobbet med bara kycklingfilé och smaskig sås. Oj vad jag lider... ;)
2010-08-17
Nu har ketosen satt in
Ytterligare 0,7 kg mindre sedan igår! Jösses! 80,8 kg och 0,9 kg kvar till första delmålet. Underbart!
Det börjar ju bli dags att fundera på delmål nr 2. Kanske spika alla delmål? Hmm...
Startvikt var ju 84 kg (*rys*)
Delmål 1: 7:a först på vågen, dvs. 79,9 kg, -4,1 kg
Delmål 2: 75,9 kg, -8,1 kg
Delmål 3: 71,9 kg, -12,1 kg
Delmål 4: Sexa först på vågen, dvs. 69,9 kg, -14,1 kg (för så lite har jag inte vägt på 15 år)!
Delmål 5: 67,9 kg, -16,1 kg
Så. Totalt fem delmål och sedan får jag helt enkelt se hur jag ser ut och känner mig innan jag bestämmer vidare. Enligt min läkare på reumatologen ska mitt BMI gärna ligga runt 22, vilket skulle innebära en vikt på 62-63 kg. Men så lite har jag inte vägt sedan jag var 15 år så det får vi allt se... :)
Listan över delmål kommer komma igen och jag ser fram emot att få stryka dem ett efter ett!
Det börjar ju bli dags att fundera på delmål nr 2. Kanske spika alla delmål? Hmm...
Startvikt var ju 84 kg (*rys*)
Delmål 1: 7:a först på vågen, dvs. 79,9 kg, -4,1 kg
Delmål 2: 75,9 kg, -8,1 kg
Delmål 3: 71,9 kg, -12,1 kg
Delmål 4: Sexa först på vågen, dvs. 69,9 kg, -14,1 kg (för så lite har jag inte vägt på 15 år)!
Delmål 5: 67,9 kg, -16,1 kg
Så. Totalt fem delmål och sedan får jag helt enkelt se hur jag ser ut och känner mig innan jag bestämmer vidare. Enligt min läkare på reumatologen ska mitt BMI gärna ligga runt 22, vilket skulle innebära en vikt på 62-63 kg. Men så lite har jag inte vägt sedan jag var 15 år så det får vi allt se... :)
Listan över delmål kommer komma igen och jag ser fram emot att få stryka dem ett efter ett!
2010-08-16
Nu äntligen!
Imorse vägde jag mig. Vågen visade 81,5 kg! 1,6 kg kvar till första delmålet! Hurra för det!
Jag har varit lite deppig eftersom det kändes som att vikten snarare gick upp än ner. Men nu släppte det ju rejält och jag har dessutom kommit över den värsta "oj jag är så sugen på onyttigheter hela tiden".
Så dagens vikt känns mycket bra och jag har fullt förtroende för mig själv och kosten jag äter, vikten kommer fortsätta neråt! Nu äntligen har det svängt och jag är på väg tillbaka till mig själv!
Jag har varit lite deppig eftersom det kändes som att vikten snarare gick upp än ner. Men nu släppte det ju rejält och jag har dessutom kommit över den värsta "oj jag är så sugen på onyttigheter hela tiden".
Så dagens vikt känns mycket bra och jag har fullt förtroende för mig själv och kosten jag äter, vikten kommer fortsätta neråt! Nu äntligen har det svängt och jag är på väg tillbaka till mig själv!
2010-08-13
Av och till
Det går förhållandevis bra med kosten. Även om jag åt glass igår. Men det är smällar man får ta! :) Den tiden på månaden, varmt, trött och grinigt... Tja, varför inte bara ta det man vill ha så man slutar gnälla?
Tyvärr har vågen gått uppåt lite men det beror på tiden i månaden faktiskt. Känns ändå bra för magen är fortfarande inte lika uppblåst som den var tidigare i veckan, trots allt.
Känns som det är på väg åt rätt håll. Önskar bara att jag inte var så totalt orörlig som jag är just nu. Foten som jag skadade när jag ramlade ner i trappen för tre veckor sedan är fortfarande inte bra och det gör det svårt att röra på mig. Promenader är ju lite svårt om man så säger...
Till hösten, när jag byter jobb, ska jag anmäla mig till gymmet vid det nya jobbet. Det ligger ett i huset bredvid jobbet där så då borde jag kunna träna på morgonen eller efter jobbet eller på lunchen om så är. Så om inte annat kommer jag komma igång till dess.
Självklart skulle jag kunna börja där redan nu eftersom jag passerar det stället på väg till och från jobbet. Men just nu fungerar det inte alls, alldeles för mycket på jobbet och pressat hemma med. Får se om det lugnar sig efter augusti, i så fall slår jag till med att börja där tidigare.
Tyvärr har vågen gått uppåt lite men det beror på tiden i månaden faktiskt. Känns ändå bra för magen är fortfarande inte lika uppblåst som den var tidigare i veckan, trots allt.
Känns som det är på väg åt rätt håll. Önskar bara att jag inte var så totalt orörlig som jag är just nu. Foten som jag skadade när jag ramlade ner i trappen för tre veckor sedan är fortfarande inte bra och det gör det svårt att röra på mig. Promenader är ju lite svårt om man så säger...
Till hösten, när jag byter jobb, ska jag anmäla mig till gymmet vid det nya jobbet. Det ligger ett i huset bredvid jobbet där så då borde jag kunna träna på morgonen eller efter jobbet eller på lunchen om så är. Så om inte annat kommer jag komma igång till dess.
Självklart skulle jag kunna börja där redan nu eftersom jag passerar det stället på väg till och från jobbet. Men just nu fungerar det inte alls, alldeles för mycket på jobbet och pressat hemma med. Får se om det lugnar sig efter augusti, i så fall slår jag till med att börja där tidigare.
2010-08-08
Hur kan man inte sova?
Bonussonen G kan inte somna, igen. Efter att ha varit hos sin mamma i två veckor (där han bor i vanliga fall) efter sommarlovet på fyra veckor hos oss så har han återigen glömt hur man somnar. Nu låg han vaken från 21 till i alla fall 00.30, då vi vuxna somnade.
Han ligger och gör allt han kan för att inte somna, fantiserar ihop läskiga saker, ligger och knäpper sig själv i huvudet, sprattlar runt... ja, han gör verkligen allt han kan för att inte somna. Frågan är ju HUR man får bort det där beteendet? Det är inte sunt att göra som han gör, han är ändå åtta år. Hemma hos sin mamma verkar han vara väldigt osäker, eftersom han återfaller i det här beteendet hela tiden.
Jag har ingen rätt att lägga mig i heller men jag blir ju alldeles frustrerad över att se hur gossen beter sig, han signalerar ju med stora neonskyltar att nåt inte är som det ska. :(
Jobbigt!
Han ligger och gör allt han kan för att inte somna, fantiserar ihop läskiga saker, ligger och knäpper sig själv i huvudet, sprattlar runt... ja, han gör verkligen allt han kan för att inte somna. Frågan är ju HUR man får bort det där beteendet? Det är inte sunt att göra som han gör, han är ändå åtta år. Hemma hos sin mamma verkar han vara väldigt osäker, eftersom han återfaller i det här beteendet hela tiden.
Jag har ingen rätt att lägga mig i heller men jag blir ju alldeles frustrerad över att se hur gossen beter sig, han signalerar ju med stora neonskyltar att nåt inte är som det ska. :(
Jobbigt!
2010-08-07
Tungt idag
Vaknade och hade ont i snudd på hela kroppen. Tröttheten är påtaglig eftersom inflammationerna bevisligen är i stort sett överallt. Dessutom mår jag lätt illa hela tiden med och har haft svårt att äta.
Det har blivit två thin crisp med färskost, ett kokt ägg och lite räksallad till samt en hel del nötter (Nutilsals med pyttelite kolhydrater i). Men mat i någon riktig mening? Näe...
Vet inte om det är straffet för maten igår (kolhydrater intogs under kvällen, precis som planerat) eller om det är reaktionen på att jag började ta min långtidsverkande medicin mot inflammationerna igen igår. Det märks väl så småningom.
Orkade inte ens titta på vågen imorse så det tar jag imorgon. Känns dock redan på magen att det dragit ihop sig lite. Ingen utspänd kolhydratsmage här inte, trots gårdagskvällen. Men tyvärr putar det ändå, för det sitter fett där med...
Det har blivit två thin crisp med färskost, ett kokt ägg och lite räksallad till samt en hel del nötter (Nutilsals med pyttelite kolhydrater i). Men mat i någon riktig mening? Näe...
Vet inte om det är straffet för maten igår (kolhydrater intogs under kvällen, precis som planerat) eller om det är reaktionen på att jag började ta min långtidsverkande medicin mot inflammationerna igen igår. Det märks väl så småningom.
Orkade inte ens titta på vågen imorse så det tar jag imorgon. Känns dock redan på magen att det dragit ihop sig lite. Ingen utspänd kolhydratsmage här inte, trots gårdagskvällen. Men tyvärr putar det ändå, för det sitter fett där med...
2010-08-06
Underbara nyheter på vågen
Imorse sa vågen 82,1 kg. Ner 0,7 kg sedan igår alltså! Hurra för det! Känns bra att det går neråt och att det händer så fort!
Enda problemet just nu är magen som är minst sagt trög. Jag försöker dricka ordentligt meeeen... När man äter lite kolhydrater så är det trixigare, helt klart. Men förhoppningsvis kommer det igång igen snart.
Dessutom ska jag faktiskt äta potatis idag. Jag och maken ska till Gävle till kompisar och äta på restaurangen Church Street Saloon. Där har de något som kallas för "loaded potatoskins". Det SKA jag äta idag, fastän det är kolhydrater. :)
På det hela taget känns det alldeles underbart att jag ser resultat på vikten redan nu OCH att jag slipper vara hungrig trots allt!
Enda problemet just nu är magen som är minst sagt trög. Jag försöker dricka ordentligt meeeen... När man äter lite kolhydrater så är det trixigare, helt klart. Men förhoppningsvis kommer det igång igen snart.
Dessutom ska jag faktiskt äta potatis idag. Jag och maken ska till Gävle till kompisar och äta på restaurangen Church Street Saloon. Där har de något som kallas för "loaded potatoskins". Det SKA jag äta idag, fastän det är kolhydrater. :)
På det hela taget känns det alldeles underbart att jag ser resultat på vikten redan nu OCH att jag slipper vara hungrig trots allt!
2010-08-05
Mål med livet
Jag tillhör inte kategorin människor som tror att bara jag blir smal (eller mindre tjock) så kommer jag automatiskt bli lyckligare. Däremot vet jag att min sjukdom psoriasisartriten kommer bli mindre påtaglig om jag blir smalare. Så på sätt och vis KOMMER jag faktiskt bli lyckligare om jag blir smal, även om det inte främst handlar om utseendet där då...
Så istället har jag filosoferat rätt mycket över vad jag vill med livet. Det känns fruktansvärt trist att vara obotligt sjuk. Men det betyder ju inte att jag behöver bli begränsad om jag inte vill. Just nu är jag dock begränsad, eftersom kroppen säger ifrån hela tiden.
Alltså vill jag gå ner i vikt för att underlätta för min kropp att stå ut med lite saker jag vill kunna göra. Framför allt fortsätta med lajvandet. DET är nog viktigast av alla saker. Jag ser alltså viktnedgången som en investering i liv. Inte bara liv som i att överleva utan liv som i att ha ett roligt och innehållsrikt liv.
Denna gången ska jag ta mig till målet. För min egen skull. Punkt!
Så istället har jag filosoferat rätt mycket över vad jag vill med livet. Det känns fruktansvärt trist att vara obotligt sjuk. Men det betyder ju inte att jag behöver bli begränsad om jag inte vill. Just nu är jag dock begränsad, eftersom kroppen säger ifrån hela tiden.
Alltså vill jag gå ner i vikt för att underlätta för min kropp att stå ut med lite saker jag vill kunna göra. Framför allt fortsätta med lajvandet. DET är nog viktigast av alla saker. Jag ser alltså viktnedgången som en investering i liv. Inte bara liv som i att överleva utan liv som i att ha ett roligt och innehållsrikt liv.
Denna gången ska jag ta mig till målet. För min egen skull. Punkt!
Det går riktigt bra!
Till skillnad från när jag försökte köra pulverdiet så blir jag ju inte extremhungrig. För jag äter ju riktig mat! Igår åt jag köttfärsbiff och den underbara Hickory Grill-såsen från Ica. Både som frukost och som lunch faktiskt! Mycket gott!
Kvällsmaten bestod av rökt korv, visserligen med 10gram kolhydrater per 100 gram men sååå god. Vi har några liggande i kylen sedan helgen så det är bara att äta! :)
Idag kokade jag ägg till frukost samt att jag har två till eftermiddagen ifall jag blir hungrig. Lunchen består av den köttfärsbiff jag fortfarande har kvar.
Det är bara att konstatera att det faktiskt inte är speciellt svårt detta. Nu är ju kakor och choklad och godis väldans gott men det är ju inte bra för mig. Så nu är det sockerfritt och kolhydratsbegränsat som gäller. Motivationen är på topp och jag ser fram emot att se vikten gå neråt!
Imorse visade vågen 82,8 kg. Så antingen hade vågen spatt tidigare i veckan eller så har kolhydratsbristen redan släppt på en hel del vatten i kroppen! Oavsett så är jag glad. 2,9 kg kvar till delmålet!
Kvällsmaten bestod av rökt korv, visserligen med 10gram kolhydrater per 100 gram men sååå god. Vi har några liggande i kylen sedan helgen så det är bara att äta! :)
Idag kokade jag ägg till frukost samt att jag har två till eftermiddagen ifall jag blir hungrig. Lunchen består av den köttfärsbiff jag fortfarande har kvar.
Det är bara att konstatera att det faktiskt inte är speciellt svårt detta. Nu är ju kakor och choklad och godis väldans gott men det är ju inte bra för mig. Så nu är det sockerfritt och kolhydratsbegränsat som gäller. Motivationen är på topp och jag ser fram emot att se vikten gå neråt!
Imorse visade vågen 82,8 kg. Så antingen hade vågen spatt tidigare i veckan eller så har kolhydratsbristen redan släppt på en hel del vatten i kroppen! Oavsett så är jag glad. 2,9 kg kvar till delmålet!
2010-08-04
Den första dagen på resten av mitt liv
Jag har under lång tid försökt gå ner i vikt. Det har gått bra med. Men sedan har jag släppt allt och så har vikten kommit tillbaka.
Nu tänker jag ge mig på LCHF igen eftersom jag vet att det fungerar. Jag vill inte vara tjock, jag hatar valkarna i midjan och det runda ansiktet... Nu SKA det bort.
Eftersom detta är viktigt för mig så är detta min viktiga blogg. Dessutom handlar det om min vikt så då blir det extra roligt. :)
Min vikt är hela 84 kg till mina 165 cm längd. Rätt eländigt mycket tyvärr. Men från och med nu är det maxvikten, för nu ska det bort! Första delmålet är en 7:a först på vågen!
Nu KÖR jag!
Nu tänker jag ge mig på LCHF igen eftersom jag vet att det fungerar. Jag vill inte vara tjock, jag hatar valkarna i midjan och det runda ansiktet... Nu SKA det bort.
Eftersom detta är viktigt för mig så är detta min viktiga blogg. Dessutom handlar det om min vikt så då blir det extra roligt. :)
Min vikt är hela 84 kg till mina 165 cm längd. Rätt eländigt mycket tyvärr. Men från och med nu är det maxvikten, för nu ska det bort! Första delmålet är en 7:a först på vågen!
Nu KÖR jag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)