Tålamod är vanligtvis inte en dygd hos mig. Och just nu prövas jag hårt. För det går ju inte så snabbt neråt just nu. Kanske är det så att jag bara behöver härda ut, kanske är det för att jag äter för mycket kolhydrater vissa dagar, eller kanske är det så att jag äter för lite. Troligtvis är det en kombination av alla tre, faktiskt.
Men, för att inte bara vara ett offer, så försöker jag tänka positivt, äta mindre kolhydrater och äta tillräckligt många kcal per dag. Dvs 1200. Idag är första gången på ett par veckor jag kommit upp i det, eller rättare sagt, passerat det. Det känns svårt men det är bra att ha den lilla appen i telefonen och registrera allt jag äter och på så sätt få koll.
Förut har jag tröttnat för att det inte händer något. Nu händer det något på vågen, men det går ack, så långsamt. Och förr när det inte hände nästan nått, då blev det svårt med maten. Men det är det inte denna gången. Jag har bra matplaner för när jag inte orkar fixa mat (nästan alla kvällar) och på det hela taget är det lugnare nu.
Jag vill fortfarande ha nått åtminstone -20 kg till augusti. Helst mer så klart, men -20 kg är någonstans ett "måste" känner jag. :) Nu är det ju inte långt kvar till -10 kg, bara 2,4 kg faktiskt, så -20 känns rimligt att anta att jag klarar. Och fy 17 vad det ska bli skönt att inte vara en tjockis längre! För denna gången KLARAR jag det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar