Uppehåll

Jag har haft uppehåll i vägandet. Dels för att jag varit bortrest och dels för att jag faktiskt inte känner att jag velat väga mig. Mycket beror nog på att jag faktiskt inte lyckas göra något åt vikten just nu. Methotrexaten tar liksom all energi. Först mår jag illa i fyra dagar och så hyffsat i tre dagar. Därefter tar jag tabletterna igen och så mår jag illa igen... Finns ingen motivation till att anstränga mig.

Men nu börjar det så sakteliga vända. Eller ja, det kanske jag tycker enbart för att jag historiskt sett upplever den bästa dagen på veckan, nämligen dagen då jag ska ta medicinen igen. Så jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Det går inte att äta lågkolhydratkost när jag mår illa eftersom det enda jag får i mig är fil, fil och fil.

Inget av detta är någon överraskning dock. Det som tyvärr inte går enligt plan är ju min förhoppning om att faktiskt tappa i vikt på grund av illamåendet. :) Där går det inte så bra. Men jag ger inte upp hoppet, även om jag gett upp hoppet om Rivstart 2.0 och mina 5 kg som mål. Gissningsvis kommer det bli ett par kilo minus dock, det kommer jag vara nöjd med!

Filmjölk är min vän

Jag äter inte riktigt som man ska just nu. Det blir fil med lite müsli i både till frukost och middag. För annars blir magen sur och det smakar bläk i munnen. Så lagad mat till lunch och så fil i övrigt. Filmjölk är min vän, helt enkelt!

Det fungerar, jag blir inte speciellt hungrig (skulle jag bli hungrig äter jag så klart nåt, det är inte svältkost jag är ute efter). Självklart verkar det ge utslag på vågen också faktiskt så vikten har börjat krypa neråt igen. Det blir ett minus på måndag i alla fall, det känns bra!

Tyvärr mår jag ju illa fyra dagar av sju varje vecka och det gör det inte så roligt med livet. Däremot känns det lite lättare i kroppen och på det viset känns det bättre över lag. Det är alltid skönt att kunna märka skillnad. Och hellre illamående än ont, vilken dag som helst!

Pest eller kolera

Jag har verkligen försökt men det går inte att äta som folk. Senaste veckan har det blivit rätt mycket fil. Gissningsvis borde det visa resultat på vågen förr eller senare tycker man, men just nu står vikten bara still.

Kroppen blir sakta bättre iom nya medicinen, till och med kiropraktorn märkte skillnad igår. Tydligen spjärnade inte kroppen emot lika mycket, hon lyckades faktiskt för första gången på ett år få bort låsningen kring höfterna till och med!

Planen nu är att helt enkelt se till att jag kan äta mat. Känns som jag har världens magkatarr hela tiden, det bränner i halsen etc. Det blir självklart värre av att äta. Men när det ger sig så kommer jag kunna äta bra mat igen (inte kolhydrater) och då jäklar!

Konsten att skriva något bra

Jag har den senaste veckan dragit mig för att göra några inlägg i min blogg. Bara för att jag tycker att jag gnäller mest hela tiden och det är det ju faktiskt ingen som tycker är roligt att läsa om i längden.

Efter måndagens usla resultat på vågen så är jag dock på väg neråt igen och hoppas kunna få till något riktigt bra till nästa veckas vägning.

Mentalt är jag inte den stabilaste kvinnan i stan just nu eftersom jag har så förbaskat ont och sover så lite att jag inte har någon gräns mellan "jag står ut" och "fy fan vad livet är SKIT". Det kan byta däremellan för minsta småsak och det är inte speciellt roligt måste jag säga. Inte för varken mig eller familjen.

Ikväll är det dags för andra upptrappningsdosen av nya medicinen. Ser inte fram emot det alls. Men jag ser fram emot att det blir bättre med värken och då lär jag ju ta medicinen... Bara att gapa och svälja, antar jag!