Elcykel!

Igår gjorde jag slag i saken efter flera månaders funderingar. Jag köpte mig en elcykel. Det är inte en moped, om någon tror det. Nej, för att få hjälp av elmotorn behöver jag trampa. Sedan går det att ställa in hur mycket hjälp det ska vara, på en sexgradig skala. På 1:an är det bara lite kraft, på 6:an är det massor.

Så, imorse cyklade jag till jobbet. 9,6 km! Med elmotorn som hjälp så klart, men var ändå helt slut och svettig när jag kom fram. Men det var ju så roligt! Jag som inte har någon kondition att prata om än, blir ju andfådd på en gång. Knäna och höfterna är ju stela och inte så starka och mina axlar och armar är bedrövligt svaga. Bara att luta sig fram och hålla emot mot styret gör att armar och axlar värker nu. Men det betyder ju att det bara kan bli bättre!

Självklart ska jag cykla hem också, men jag är osäker på om jag i det här läget orkar cykla varje dag. Det visar sig nog i eftermiddag när jag ska hem från jobbet, skakar fortfarande armarna och axlarna värker, kommer jag ju behöva vila någon dag emellan cykelpassen i början.

Det bästa är nog att cykeln självklart går att använda precis som en vanlig cykel. Så när konditionen börjar bli bättre kan jag trappa ner på hjälpkraften och till slut kan jag cykla helt utan. Men för mig som har ont och är stel och aldrig riktigt får ordning på flåset, så känns det suveränt!

Inte ändra vinnande koncept

Så sägs det ju, att man inte ska ändra ett vinnande koncept. Eftersom jag alltid gör som jag blir tillsagd (eller egentligen inte, men jag förskönar sanningen lite här på bloggen) så har jag tagit det där till mig. Därför åt jag LCHF-plättar idag igen till kvällsmat! :)

På det hela taget är jag mycket nöjd över hur det går. Tyvärr kommer tankarna krypande emellanåt om att jag är korkad som inte tog tag i detta för länge sedan, att det går för långsamt (hallå, -2,3 kg på en vecka LÅNGSAMT???) och annat trams. Som tur är hör jag ju det bara inne i huvudet och det gäller bara att köra "Lalalalalala, Bingolingo"-modellen och hoppas det försvinner.

Egentligen skulle jag satt mig på motionscykeln ikväll tänkte jag men ärligt talat orkar jag inte alls med det just nu pga jobb, jobb och jobb. Så istället för att känna mig misslyckad konstaterar jag att vikten försvinner ju ändå och det finns tid än att träna på flåset. Ska jobba hemifrån imorgon så då hinner jag trampa på ett tag när jag inte är helt utsliten mentalt och fysiskt.

Det är skönt att inte känna mig misslyckad över motionen faktiskt. Allt har sin tid, det löser sig! :)

Rekorden haglar!

Idag bestämde jag mig för att gå rundan, dvs in till samhället, genom det och ut på andra sidan. Enligt Runkeeper blev det totalt en promenad på 8,96 km! Jag är så jäkla nöjd! Ska ta ett bad nu för att minimera värk i ben och leder efteråt men det känns som jag har vunnit VM eller nåt!

Matmässigt har jag det värre. Det är helt enkelt svårt att äta. Men samtidigt är det väl så att är jag inte hungrig så behöver jag inte äta, jag hoppas ju kroppen tar från fettdepåerna istället då! :)

Motionera!

Nu jäklarns! Fläsket har rört på sig, promenad i härligt blåsväder! Fel skor på jobbet så det blev 17 minuter bara,  men snabbt gick jag!

Känner mig grymt nöjd nu!